Hej!
Det sägs ju att man inte ska ropa hej förrän man stÃ¥r i farstun. I mitt fall bör man nog inte ropa hej förrän man stÃ¥tt där ett par dagar. Efter ett dygn hemma blev jag jättesjuk och fick Ã¥ka tillbaka till sjukhuset. Jag blev kvar till i gÃ¥r dÃ¥ det konstaterades att Ã¥terfallet â€bara†var en vanlig magsjuke-bacill som passat pÃ¥ i mitt försvagade tillstÃ¥nd (inte ofta man blir glad av att ha magsjuka). Nu mÃ¥r jag riktigt bra sen flera dagar, och alla prover visar pÃ¥ att den elaka inflammationen i tarmen läker i snabb takt. Äntligen!
Under sjukhusvistelsen har jag påbörjat ett projekt som jag gått och grubblat på länge. För 2 år sedan jag köpte garnet med en vag tanke på en tröja. Med tiden har jag konstaterat att min garnberäkning varit lite väl optimistisk, men jag har ändå inte velat ge upp den där tröjan riktigt. Så efter att ha funderat och skissat på mängder med olika alternativ bestämde jag mig för att sticka tröjan uppifrån och ner och låta den bli så stor som den blir. Allt från en liten bolero till en storkofta skulle vara okej.
Men att sticka uppifrÃ¥n och ner är ju JÄTTELÄSKIGT! SÃ¥ det blev ändÃ¥ liggande, trots bra beskrivning och uppmuntran frÃ¥n en stickkompis/-expert. När jag insÃ¥g att det skulle bli â€nÃ¥gra dagar†pÃ¥ sjukhus tänkte jag att det var lite bra att passa pÃ¥ att ta tjuren vid hornen. Jag har utgÃ¥tt frÃ¥n det här mönstret (som av en slump stämde i masktäthet, sÃ¥ att jag slapp räkna :), men jag har ändrat lite pÃ¥ vägen och kommer att sticka den större än sÃ¥.
Jag är glad att jag inte gav upp för det här är ett av de roligaste projekten på länge! Inte så att de andra varit tråkiga, men det är nåt speciellt att ge sig på något som man dragit sig för länge, och se att det funkar. Eftersom jag stickar uppifrån och ner så kan jag prova och anpassa allt eftersom det växer och det är ett jättekul sätt att sticka!
Men nu har arbetet legat nere i nästan en vecka. När jag insett att det funkade konstaterade jag i panik att jag saknade strumpstickor till ärmarna. Att få tag på 8 mm strumpstickor i trä i min hemstad, inte en chans! Efter tips från Caring-knit och ett mail till Marias garn, så fick jag idag mina fina strumpstickor och kan äntligen fortsätta.
Nu ska det bli himla spännande att se hur mycket kofta det blir. Vad tror du? Hittills har jag använt 2hg garn och jag har lika mycket kvar. Trekvartsärmar och kanske en bit över naveln i längd… ?
8 comments ilsefin | Övrigt, Sjukdom, Stickning
8 Responses to “Hej!”
Hej
sÃ¥ skönt att de “bara” var en magsjuka.
Garnet ser väldigt mjukt och gott ut, spännande att börja uppifrån, har aldrig gjort det själv så de ska bli skoj och se hur det går.
Ha de gott, Eva i Halmstad
Kul med nya utmaningar, det mår själen bra av. :) Väldigt vackert garn också.
Men Рblir den s̴ stor? ;-)
Kram och hälsa!
Välkommen ut igen, och shit vilken fin tröja det där blir!
Garnet ser verkligen mjukt och gosigt ut – är det möjligtvis merinoull?
Jag har själv köpt på mig merinoull för ett tag sen bara för att en var så grymt mjuk, men har inte haft en aning om vad jag ska göra med det. Ska bli spännande att följa din kofta :-)
Nä va trist att du inte får vara frisk, men det går ju framåt. Coolt att sticka uppifrån och ner det har jag aldrig hört talats om, skulle vara kul att pröva på!
Kul att det går framåt så bra, det blir nog trekvartsärm och två cm ovanför naveln:-)
Jag håller också på med ett uppifrånochner-projekt pga osäker garntillgång. (mammas kofta)
Himla praktiskt.
Fast jag mÃ¥ste göra knäppkanten för sig och nerifrÃ¥n sÃ¥ det blir en del matematik ocksÃ¥ …