Slöjd och ingenjörer

Många verkar tro att slöjd och ingenjörer är två ord som ligger långt ifrån varandra. Jag är övertygad om motsatsen – slöjd och ingenjörer passar riktigt bra ihop.

Jag angriper ofta olika projekt ganska matematiskt (masktäthet, garnåtgång, varpberäkningar mm), och många av de redskap som man använder i slöjden är intressanta rent mekaniskt (vävstol, spinnrock etc.). Och det kreativa problemlösandet som man tränar som slöjdare ligger väldigt nära det sätt som många ingenjörer angriper problem.

Jag märker också att många ingenjörer i min omgivning visar en nyfikenhet för min slöjd som går långt förbi artig konversation. Det är inte ovanligt att jag får förklara hur spetsstickningsdiagrammen fungerar, hur ett klädesplagg är konstruerat eller skillnaden mellan olika material och tekniker för nyfikna ingenjörer.

Sen är det förstås extra kul när dessa två intressen går att kombinera helt och hållet. Som i ett av vårens stickprojekt – en möbiussjal.

Möbius band är en matematisk form som kan beskrivas som en lång, rektangulär remsa som vrids ett halvt varv och sedan sätts ihop kortsida mot kortsida. Man får då en oändlig sträcka och en form som har två sidor som samtidigt är samma sida. Förvirrande är bara förnamnet.

Möbiussjal

Den här sjalen är dock inte stickad som en remsa och sedan ihopsydd, utan den är stickad i möbiusform från början. Man stickar på rundsticka från mitten och ut. Det känns mycket absurt på vägen, men blir riktigt bra till slut. Det kan vara lite klurigt att få till uppläggningen så lös att den inte stramar mitt i sjalen, men med hjälp av uppläggningsmetoden i den här spanska instruktionsvideon fick jag till det precis lagom löst. Tyvärr blev min sjal lite för stor i omkrets och lite för kort på höjden, men jag är riktigt nöjd med volangkanten även om de sista varven innebar sjukt många maskor (närmare 1000 maskor per varv). Garnet är entrådigt ullgarn från Ullcentrum som jag norpade åt mig i en garnhazard (efter en hård duell mot stickvännen M!). Mönstret har jag hittat hos Barbro.

På anslagstavlan på jobbet sitter föresten den här artikeln uppnålad, och det är inte jag som satt upp den.

Och så kan man ju förstås bli textilingenjör.

14 Responses to “Slöjd och ingenjörer”

  1. Kerstin on 28 Jun 2007 at 19:06

    Jag håller fullständigt med dig om att ingenjörer och slöjd ligger väldigt nära varandra! Är också ingenjör och har ofta tänkt på hur vansinnigt likt det som jag gör hemma med stickning, virkning och sömnad är det jag gör på jobbet. Kreativ problemlösning som du kallar det säger allt tycker jag! Min mamma är mattelärare och får såklart ofta kommentaren att man inte kommer att använda det ena och det andra ändå senare i livet om man inte skulle vilja bli antingen ingenjör eller ekonom och jag måste tänka på hur fel de har varje gång jag sitter med en klurig uträkning i någon stickning. :-)

  2. Sofia on 28 Jun 2007 at 19:25

    Wow! Va fin!
    Önskar att man vore ingenjör… för det känns som att det krävs ibland för att fÃ¥ stickningen att vara precis sÃ¥ som man vill. Än sÃ¥ länge är jag sÃ¥pass nybörjare att jag gladeligen följer andras mönster! ;) Men jag njuter enormt av att kolla in din sida och förundras över hur otroligt duktig du är! Oavsett hantverk – du bemästrar ju allt! :) Önskar dig en skön (frisk!) sommar mÃ¥nga stickade maskor och sydda stygn! Hälsningar, Sofia

  3. Erika on 28 Jun 2007 at 19:52

    Oh vad snyggt! Just en sån har jag gått och klurat på men inte riktigt lyckats räkna ut själv hur man får till den där vridningen. Det känns som att stickbloggsvärlden ofta drar åt samma håll, avsiktligt eller oavsikligt kul är iaf! :) Tack för inspirationen!

  4. Stickorren on 28 Jun 2007 at 22:48

    Nog måtte det ha funnits många tekniska tjejer förr i tiden med tanke på alla fina vävar, stickningar och sydda saker som finns!
    Det där med textilingenjör, hade jag kunnat börja om så hade det nog blivit det, men jag upptäckte det för sent!

  5. Lilla My on 29 Jun 2007 at 7:45

    Intressant det här med ingenjörer och stickning. Jag har många gånger tänkt den tanken och glatt diskuterat matematiken i stickningen med totalt oförstående åhörare. Verkligen totalt oförstående!

    Undrar om det är för att du/ni är ingenjör/er?
    Synd att stickning och andra hantverk integreras i matten i skolan, det hade jag verkligen behövt och många med mig. Har länge trott att jag är matematisk dyslektiker, tills jag började väva och sticka. Förstod inte alls x och y i skolan men nu räknar jag ut egna mönster till min stickmaskin! Säkert tar jag långa omvägar men den funkar!

  6. Lilla My on 29 Jun 2007 at 7:46

    Inte integreras, menar jag förståss!

  7. Anna-Karin Nejdmo on 29 Jun 2007 at 8:00

    Hej, håller med till fullo om ingenjörskonstens stickning. Får också många kommentarer om att det verkar så svårt och jag är så konstnärligt duktigt som broderar, stickar, syr lapptäcken. Jag förklarar att det bara är att följa beskrivningen och vara noggrann och att det delvis är det som är tillfredsställelsen; göra något efter ritning/beskrivning eller skapa en egen ritning. (Sen måste jag sysselsätta min ibland överaktiva hjärna för att få sova). Området när jag själv känner mig konstnärlig är när jag är i en keramikverkstad och lyckas få till något på fri hand.

    VA-ingenjören

  8. Liisa on 29 Jun 2007 at 8:33

    Den blev jättesnygg, din matematiska sjal! Det gör inget om den är vid och smal, det passar jättebra att ha den som du bär den på bilden!

    I övrigt kan jag bara hålla med! Först lite kreativa idéer, sen lite logik och matematik, och sen försöka få ihop det till en färdig produkt.

  9. Pernilla on 29 Jun 2007 at 9:38

    Hej, även jag mÃ¥ste kommentera ditt inlägg! Jag är statistiker/matematiker och jag fÃ¥r en enorm kick av att skapa mönster själv – just all beräkning och problemlösning. När jag har räknat ut hur maskorna ska maskas av pÃ¥ ett bakstycke för ärmar, hals och axlar för att sedan pÃ¥börja framstycket känns mitt sinne sÃ¥ lätt, sÃ¥ lätt!

    Tänk alla dessa kvinnliga “fördolda” matematiker och ingenjörer som har skapat sÃ¥ mycket inom handarbete under historiens gÃ¥ng.

  10. Démonée on 29 Jun 2007 at 10:19

    Ha ha ha, det är Betty (i mina länkar) från Barcelonaknits som har lagt upp videon, men det är inte hon som förklarar, utan Gail, en amerikansk vännina till henne.

  11. Démonée on 29 Jun 2007 at 13:50

    Glömde säga att Betty också är ingenjör ;)

  12. Kattmamman on 01 Jul 2007 at 8:17

    Det är verkligen sant som du säger! Jag tycker att det är underbart att man kan förena nytta med nöje. Jag själv är inte så matematisk av mig men jag har faktiskt blivit bättre sedan jag började att sticka och virka. Matematik blev plötsligen roligt!
    Jättefin och raffig sjal förresten. Kvinnor kan och har kunnat i mÃ¥nga herrans Ã¥r – det är bara idioter som pÃ¥stÃ¥r nÃ¥got annat!

    Kram
    C

  13. Womengineer.se on 30 Sep 2009 at 15:50

    Hej där!

    Vi tycker du gör jättefina saker. Vi har en hemsida som ska öka andelen tjejer på tekniska högskolor. Där har vi bland annat en intervju med en tjej som läser till textilingenjör. Kanske kan vara intressant för dig att läsa?

    Du kan ställa frågor till henne där, och se ifall hon håller med om att det du gör är ingenjörskonst!

    Ha det gott.

    Womengineer.se

  14. Anna Thaung on 09 Aug 2012 at 22:24

    Hej!
    Jag är civilngejör och har handarbetat sedan jag var 5 år. Håller fullständigt med alla angående ingejörer och allt som gäller handarbete. I höst fortsätter jag min utbildning på handarbetets vänner i Stockholm som kommer att handla om design och konstruktion map stickning. Förra årets grundkurs i stickning var fantastisk. En helt ny värld öppnades och jag som trodde att jag kunde sticka (har bara hållit på i 47 år). det som däremot förvånade mig var att det inte var så många yngre tjejer som var på kursen. Där har vi alla en mission att se till att fler yngre blir intresserade av stickning och annat handarbete. ha det så bra och lycka till med bebisen.
    MVH Anna Thaung

Trackback this Post | Feed on comments to this Post

Leave your Comment