2008

Årskrönika 2008

Så här på årets sista dag tänkte jag göra en liten sammanfattning av året som gått, en årskrönika helt enkelt:

.

Viktigast
Det helt klart viktigaste för mig i år har varit mina stickvänner. Stickvännerna har verkligen funnits där som stöd genom en del jobbiga händelser, både personliga och gemensamma. Och dessutom som trevligt sällskap och fast energihämtningspunkt under ett stressigt år. Tack för att ni finns och för att ni gjort ett ganska kämpigt år mycket lättare och trevligare!.

Årets njutningsstickning
Helt klart mest njutningsfulla stickprojektet i år är min flätkofta i cappuccinofärgat, lyxigt garn. Det var en ren njutning att sticka med det här mjuka garnet på mina härliga harmony-stickor, att göra roliga flätor och att känna att ‘det här kommer att bli bra’. Det kändes så bra att jag lät stickningen vila då och då för att spara på njutningen så länge som möjligt.

Mest omtalade
Den stickning som fått mest uppmärksamhet av er som läser här har utan tvekan varit lintunikan som jag stickade i somras. Jag har fått massor av mail och kommentarer om den, och jag förstår er för jag tycker också att den är fin. Kanske nåt att satsa på till våren? Mönstret går att köpa via Åländska Svalan.

Nya kunskaper
Jag har lärt mig lite allt möjligt i år. T.ex. gillar jag den lösa uppläggningen “tubular cast-on” som jag använde till mina gröna baskrar, den kommer jag definitivt att använda igen. Men det som jag är mest glad över att ha lärt mig i år är nog ändå att färga med KoolAid. Det är enkelt, billigt, går ganska snabbt och är riktigt kul. Och så får man ett garn som luktar bubbelgum :)

Årets garn
Egentligen skulle jag vilja skriva Noro Kureyon Sock eftersom jag blir glad varje gång jag ser nystanet, men eftersom jag inte stickat med det än så kan jag ju inte avgöra om det fortsätter att vara en favorit även som uppstickat. Det garn som varit mest spännande att sticka med i år är jak-garnet som jag köpte på Lienes Design på Syfestivalen i våras. Lite skönt ullfett att sticka med och supermjukt när jag tvättat tröjan med sidentvål.

Årets ära
I mars månad blev mitt mönster på “korvmuddar” utvalt till ett av de två månadsmönstren i Stickameras pulsklubb. Jag rodnade nästan lite bakom skärmen när jag upptäckte det. Och det har varit jättekul att se mina muddar uppstickade och tolkade av andra.

Årets tant
Det är ju bara att se på vilka stickningar jag lyft fram i krönikan så inser man att jag utan tvekan kan kallas Tant Brun. I år har jag även insett att jag blivit kulturtant. Och dessutom har jag passerat 30. Men jag har inga problem att vara tant. Jag lyssnar på P1, det händer att jag kollar på “På spåret” och äter AntonBerg-choklad samtidigt (även om jag var tvungen att sms:a syrran i panik när jag insåg vad jag höll på med) och jag trivs bra med att vara 30.

Förhoppningar för stickåret 2009
Jag känner på mig att 2009 kommer att bli ett bra stickår. Som jag skrivit tidigare så har FN utsett 2009 till “Year of natural fibres”, och det bådar ju gott. Dödergök kommenterade här för några veckor sedan att hon funderade på att göra 2009 till lyxstickningens år. Det tycker jag låter som en utmärkt idé! Mer lyxstickning åt folket!

.

Till sist vill jag önska er ett riktigt

God jul!

Jag hoppas att ni får en riktigt god jul med många mysiga stickstunder och kanske ett och annat mjukt paket under granen!

God jul

Bilden är en detalj från en handbroderad julduk som jag tror gjorts av en av min mormors två mostrar. De var båda väldigt hantverkskunniga och -intresserade. Den ena undervisade t.ex. i vävning på Handarbetets vänner och har gett ut en bok om vävning (“Vävmönster för hem och undervisning”) som säkert någon av er har hemma i bokhyllan. Så nog kan man säga att jag har slöjden i blodet.

.

PS. Jag har skrivit lite om mitt slöjd-arv tidigare i texterna “Värdefullt arv” och “Värdefullt arv (ett år sernare)

Knappar

Jag anser mig inte vara en “knappmänniska” en sån där som alltid helt magiskt dras till knapphyllan i sybehörsaffärer och som har mängder med knappar i burkar och lådor hemma i syrummet. Visst, jag är svag för handgjorda träknappar eller vackra pärlemorknappar och jag har full förståelse för att Maria stickar en kofta till en knapp. Jag har förstås en knappburk hemma, men den är rätt liten trots många år som textilnörd.

Första kvällen hemma i barndomshemmet behövde jag en knapp för att testa var jag skulle placera knapphålen på senaste koftan. I översta lådan, strax till vänster i mammas sybyrå finns knappburken. Jag tror jag kände igen varenda knapp trots att jag inte tittat på dem på så där en 10 år.

Barndomsknappar

Det är egentligen inget särskilt speciellt med de här knapparna, men jag mindes plötsligt hur jag som liten brukade ta burken och hälla ut innehållet på mattan i syrummet och sortera dem efter olika system och fundera på vad man kunde ha dem till. De fyrkantiga bruna som ser ut som en speciell sorts chokladkola-godisar, de pyttesmå runda vita som ser ut som små medicintabletter, metallfästena som kommer från ett par lila snickarbyxor i manchester, de räfflade i metall som klickar på ett särskilt sätt när man knäpper på dem med nageln.

Just det, ni kanske undrar vad det är för en kofta som ledde till att jag plockade fram knappburken. Så här ser den ut just nu:

Bärnstenskofta

Det är en liten kofta, designad av Birgitta Engardt, i rostorange pällsullgarn från Östergötlands ullspinneri. Jag har hållt på med den ett tag, men av någon anledning har jag glömt att nämna det här.

.

PS. Jag ber om ursäkt för bildkvaliteten. Dels är ju ljuset så här års helt hopplöst att fota i, och dels har jag inte tillgång till mina vanliga bildredigeringsprogram och jag har inte riktigt förstått mig på Pappas program än.

Jullov!

Igår skrev jag äntligen min sista tenta. Kanske till och med sista tentan på utbildningen eftersom jag bara har en termin kvar och de sista kurserna har andra examinationsformer (påstås det just nu i alla fall). Under en jul-fika med klassen efter tentan konstaterade vi att vi faktiskt lärt oss en hel del nyttigt under de senaste åren. Det känns bra att det är några kurser och ett exjobb kvar, men jag börjar känna mig rätt färdig med studierna och vill göra annat.

I bilen på väg hem efter tentan konstaterade jag och klasskompisen lite förvirrat att vi är lediga och funderade på hur vi skulle göra med all tid vi plötsligt hade tillgänglig. Jag firade med en “pärl-dejt” med en kompis. Det är månader sedan vi bestämde att vi skulle gå till stans “nya” pärlaffär tillsammans, och igår blev det äntligen av. Självklart fick jag med mig några pärlor hem:

Nya pärlor

Tänkte att det ska bli några enkla örhängen av dem. Jag återkommer säkert med bildbevis :)

Nu ska jag ägna några dagar åt julklappsshopping och soffslappning innan jag styr kosan västerut för att fira jul med familjen på västkusten.

Myrsteg i stickhörnan

Det blir inte så mycket stickat just nu. Sen jag bloggade sist har det inte hänt mycket mer än så här i min stickhörna:

Liten, liten sjal

Det är det fina, nyinköpta garnet (lace wool i färgen emerald från Handpainted yarn, köpt genom Garnhärvan) som är på väg att bli en Spring Things Shawl. Jag hade först tänkte mig en Lehmus, men så kom jag att tänka på en fin sjal som jag fick se på ett bröllop i somras och kom på att det förstås var en sån jag skulle göra. Jag har inte riktigt fått flyt i mönstret än, men det ordnar sig nog så fort sista tentan är över och jag får jullov (på onsdag!).

International Year of Natural Fibres

International Year of Natural Fibres 2009Visste ni att år 2009 har utsetts till “International Year of Natural Fibres” av FNs generalförsamling? Det kallar jag insats för mänskligheten! Nåja, kanske finns det viktigare saker på deras agenda, men jag tycker i alla fall att det är trevligt att naturfibrer lyfts fram och får ett eget år.

Det man vill uppnå med att ge naturfibrerna ett eget år är bland annat ett ökat samarbete mellan producenter av alla sorters naturfiber, ökad medvetenhet om naturfibrernas positiva egenskaper och att främja en effektiv och hållbar utveckling inom naturfiberindustrin.

Jag tycker att det låter väldigt intressant och det ska bli kul att se om det är något som kommer att märkas av för en liten sticknörd som jag.

Här kan man läsa mer om the International Year of Natural Fibres.

.

PS. Stort tack för alla fina kommentarer om min flätkofta!!

Flätkoftan är färdig!

Nu är äntligen flätkoftan som jag började på i somras klar. Jag har dragit ut på det i det längsta eftersom den varit så härlig att sticka på. Den sista detaljen blev klar i samband med Syfestivalen då Fröken Fräken övertygade mig om att både jag och koftan var värd fina handgjorda träknappar. Och det hade hon verkligen rätt i!

Kanelfärgad flätkofta i mysgarn

Garnet heter Andean Silk och kommer från Knit Picks. Jag har använt mina harmony-stickor i storlek 8 och 9. Garnet var verkligen ljuvligt – tänk er själva en blandning av alpaca, silke och merinoull! Mönstret kommer från Jakobsdals garn och fanns med i en samling sticktillbehör som skänktes till Linköping knitters från en kvinna som inte längre stickade men gärna ville att hennes material skulle komma till användning. Koftan har varit jättekul att sticka och jag är mycket nöjd med slutresultatet. Den är perfekt att ha på sig när man kryper upp i soffan med en kopp te under mörka höst- och vinterkvällar, men jag tror nog att den kan få vara med året om.

Påfyllning

Idag har jag varit på en liten utflykt till Annette på Garnhärvan för att klappa garn. Eftersom jag hade lite kvar på ett presentkort så fick den här fina härvan följa med mig hem:

Blivande spetsjal

Jag har klappat på den många gånger och tvekat lite. Det är ju en färg som inte är så vanlig i min garnsamling så det kändes lite läskigt, men nu kunde jag inte motstå den längre. Jag tror att det ska bli en Lehmus, eller någon annan spetssjal. Mitt begär efter att sticka spetssjalar har ökat på sista tiden och jag tror att det är dags att göra nåt åt det. Jag passade på att komplettera mitt Harmony-kit med storlek 3.0 mm också, men de kommer inte förrän i veckan.

Fredagen i korthet

Idag har jag varvat grubblerier om Shapley-värden, sadelpunkter och betingade sannolikheter med drömmar om Coraline. Garnet är på väg från USA och att döma av det jag sett och läst på Ravelry så tror jag att jag och Coraline skulle kunna bli ett lyckligt par (kanske rent av optimalt?).

För övrigt har jag försökt sända lite omtanke och energi till en sjuk vän och nästan tagit miste på en våtservet och en bit choklad från Anton Berg (båda låg i samma fack i handväskan och var inslagna i samma sorts prasselplast – har man bråttom så har man).

Kvällen ska ägnas åt stickning och mys med sambon.

Liten paus

Idag slutade jag oväntat två timmar tidigare och kom hem redan vid fyra-tiden. Och då hade jag inte ens något jag behövde plugga på eller förbereda hemma på kvällen. Med tanke på hur hektiskt det varit ett tag nu så kändes plötsligt möjligheterna oändliga. Jag skulle kunna passa på att uppdatera mitt CV, börja sy på en trikåtopp som jag funderat på, leta exjobb, lyssna på talbok, baka lussekatter…. eller lägga mig i soffan och somna framför ett inslag om tarmsköljning på TV?

Det är som sagt lite mycket nu. Jag är mitt i slutspurten på näst sista terminen och jag är rätt skoltrött. Men nu när vi har betat av en hel del (bara två tentor och en redovisning kvar) börjar det kännas rätt okej. Jag vet ju att jag har drygt fyra veckor jullov att se fram emot.

Jag stickar lite, men inte så mycket som jag skulle vilja. Snabba, enkla projekt är tacksamt. Som de här muddarna jag stickat till sambon för att hindra att han förfryser sina ömtåliga programmerarfingrar på jobbet (de har ca 18 grader på rummet eftersom det är nåt knas med ventilationen).

Bruna programmerarmuddar

Jag har använt brunt Araucania Nature Wool till muddarna, den cerise kanten är i DoRedo-garn från Östergötlands ullspinneri och jag har använt stickor 4,5 mm. Ett rakt rör i resårstickning (*1r, 1a*) med öppning för tummen.  I ärlighetens namn var muddarna aptråkiga att sticka, men det är väl det minsta jag kan göra för min sambo med tanke på att han har skött om i stort sett all matlagning, handling, tvätt och städning under de senaste veckorna när jag pluggat och försökt vila bort min hosta (det senare har dock inte lyckats).

Next »