Ilsefin bloggar

Jag vet, visst är jag knäpp? Jag gillar faktiskt tentaperioderna. Jag tror att jag skrivit om det tidigare. En av de sakerna jag inte gillar med att vara student är att jag har så liten möjlighet att själv styra min tid. Allt är schemalagt och eventuell schemafri tid äts upp av att försöka få ihop tider för grupparbeten och labbar så att det passar med alla. Så i tentaperioderna trivs jag för då får jag bestämma själv. Även om det är galet mycket att göra så känns det lättare att hantera när alla val och beslut är mina egna.

De sista veckorna har varit väldigt intensiva i skolan, men jag är inne på sista året så jag hade inte väntat mig något annat. När det är så mycket att tänka på behöver man lite avkoppling. På senaste stickcaféet stickade vännen M på en enkel rätstickad sjal i ett garn som hennes mamma färgat (supersnyggt!). Hon påminde mig om hur avkpplande det var med vanlig rätstickning. Så i söndags ägnade jag en av studie-pauserna åt att KoolAid färga lite entrådigt ullgarn (en ljusgrå härva Järbo gästrike) i lila och orange. Det blev inte alls som jag tänkt mig, men ganska bra ändå. Så nu har jag också en meditationsstickning. Och den luktar dessutom bubbelgum :)

I torsdags var jag på Garnverket och tävlade i “Team knitting” tillsammans med vännerna M och Leftknit. Även Fröken F och Stickorren var med och tävlade, fast i ett annat lag. Birgitta Engardt som äger Garnverket (och har skrivit boken Stickverk) gav oss en hög med “skräp” och gav oss i uppdrag att välja två saker. Med utgångspunkt i dessa skulle vi sedan låta kreativiteten flöda fritt och skapa något med hjälp av garn, stickor och/eller virknål.

Vi döpte vårt lag till Miss Marples och stickade en lite teväska med tillhörande tepåsar (svart, grönt, rött och vitt te) så att Miss Marple inte behöver gå hemifrån utan sitt favorit-te. Vi passade även på att dekorera hennes favoritsko med lite spetsvolang och blommor:

Och för en liten stund sedan fick jag ett SMS från M – VI VANN!!!

Hösten kom ju rätt snabbt i år. På bara någon vecka sjönk temperaturen ner under 10 grader. Jag insåg att jag snabbt behövde ett par lite längre muddar eller halvvantar. Dessutom har den ena av mina gråa favoriter tyvärr försvunnit. Så jag har tänkt sticka ett par snabba och enkla muddar för att värma mina frusna armar på väg till skolan. Här är resultatet:

Hmm… ser inte riktigt ut som en mudd va!? Om jag inte gått upp så där ett par hundra kilo på några veckor, och det har jag inte. Jag tog fram ett nystan angora och lamull och tänkte att det blir varma och bra muddar. Men kanske det kunde vara fint med en liten mönsterbård allra längst ut ändå? Efter lite letande kom jag på att jag kunde göra som en Crofters cowl, fast till muddar. Men då kanske det är lika bra att jag stickar kragen förstå så att jag lär mig mönstret och så kan jag göra matchande muddar sen? Där ser man, inga muddar här alltså.

Aja, men då försöker jag väl igen. Lite snygg och mjuk Cash soft kan ju bli bra till muddar. Bläddrar lite i stickböckerna för att se om jag kan hitta något litet att pryda dem med så att det blir lite roligare att sticka:

Man skulle ju kunna tro, eller i alla fall hoppas, att jag lärt mig av mina misstag från första försöket, men nej. En fyrfläta är visserligen roligt att sticka, men inte går det särskilt snabbt?! Och inte är det slätstickat heller.

Mitt sista hopp står nu till det här nystanet Araucania Ranco Solid. Den här gången tror jag faktiskt ändå att jag skulle kunna lyckas hålla mig till slätstickning, om inte annat genom att upprepa mantrat “melleringen i garnet blir finast så här, melleringen i garnet blir finast så här…”

Problemet är bara att alla stickor i rätt storlek är upptagna…

Även om jag pluggar hårt just nu har jag ju hunnit sticka lite ändå. Förra helgen blev det t.ex. en väldig massa stickat. Min flätkofta börjar bli klar. Det är bara ärmkullarna och två små rätstickade lappar till fickor kvar nu. Jag drar ut på det i det längsta, för jag vill inte riktigt att garnet och stickningen ska ta slut. Det är så härligt att sticka med det här garnet. Tänk er själva, en blandning av alpacka, silke och merinoull. Det är helt ljuvligt.

I veckan har det även börjat hända lite med tomatplantorna. En av tomaterna har börjat få färg, och de andra verkar vilja följa efter, jag anar lite rodnad på flera av dem. Det ska nog kunna bli lite smakrika, extremt närodlade tomter i år också.

Tack till alla er som gett tomat-tips och bidragit till att våra tomter räddats!

Ungefär så här ser det ut i mitt liv just nu:

Massor av plugg. Redovsiningar, projekt, labbar, inlämningsuppgifter, uppsatser mm. Det gör att jag inte har så mycket tid över till annat. Men jag försöker klämma in lite sticktid då och då, mest på bussen till och från skolan – ni kan kanske ana en flätstickad mudd där i bottten på högen?

Jag kan vara väldigt disciplinerad när det gäller skolan. Och det funkar rätt bra en kortare tid om jag är lika noga med att ta hand om mig själv (sova ordentligt, äta bra, promenera lite och kanske meditera). Och just nu tror jag att jag har hittat den balansen, men det är en svår balansgång tycker jag.

Och som ni ser på bilden så skiner solen ibland, även på en stressad student.

I fredags avslutade jag en intensiv skolvecka med att varva ner inför helgen tillsammans med stickvännerna på stickcafé. Förutom att fika, sticka och prata med alla trevliga människor ägnade jag avsevärd tid med att klappa på den här fina garnbuffén med några av Garnhärvans nyheter. Kan man annat än bli glad av såna här färger?

Lördagen tillbringade jag med L och D i grannstaden, lite sticklunch, lite shopping och sedan stickworkshop på en poetryslam-festival. Poetryslam är något helt outforskat för mig så jag var mycket nyfiken. Jag har ju faktiskt skrivit en del själv tidigare också. Vi började med att workshoppa och dukade upp diverse inspiration i form av böcker, tidningar och stickade alster.

L hade förberett med nybörjarvänligt material som kom till användning direkt. Det var länge sedan jag lärde någon sticka så min pedagogik var inte direkt lysande, men det ordnade sig bra ändå och det stickades många fina maskor, båda räta och aviga. Tyvärr blev det planerade föredraget om stickgraffiti inställt i sista minuten, lite tråkigt eftersom jag sett fram emot att höra om det och att få träffa graffitistickarna.

Efter att vi workshopat klart gick vi och tittade på improesitävlingen. Poeterna gick upp på scenen helt oförberedda och skulle sedan improvisera fram poesi med hjälp av de ord som slumpades fram på en skärm, när ett ord använts slumpades ett nytt ord fram. Minst 4 ord skulle användas, men gärna fler. Framträdandena poängsattes sedan av jurygrupper ur publiken. Mycket intressant och imponernade! Här kan man kan testa själv om man vill (klicka på ordkrig-loggan för att starta, klicka på respektive ord allt eftersom du använt dem).

Allt som allt en riktigt bra och intressant dag, men oj vad trött jag var av alla intryck när jag kom hem på kvällen. Tack D och L för en härlig dag!

Söndagen blir en långsam dag för min del. Sovmorgon, skogspromenad, en massa stickning och stora mängder te. Eventuellt finns det utrymme för lite montering, men just nu känns det tveksamt.

Det är kö på mitt blockningspussel. Silkekoftan ligger uppspänd sen några veckor tillbaka och nu väntar Argosy på att få ta över platsen. Orsaken till att silkeskoftan ligger kvar i sträckbänken är att jag tror att ärmarna är för stora och då är det inte lika kul att sy ihop den (inte för att det är så kul annars heller) och jag ser inte fram emot att behöva ta ställning till eventuell tillfixningsåtgärd.

Men nu börjar det bli kö som sagt. Argosy blev klar på bussen hem idag, och flätkoftan har bara en halv ärm kvar innan den är redo för blockning. Så nu får jag nog ta tag i det här med silkeskoftan helt enkelt. Eller så tar jag bara loss den och låter den ligga nån annanstans och vila i väntan på tid och lust att sy ihop den.

Igår fick jag beröm för min gröna amöbahalsduk av en dörrknackare från vår lokaltidning. Det kändes fint förstås. Fast jag sa inte att jag gjort den själv. Lite fegt kan jag tycka så här i efterhand. Jag är ju stolt över mitt hantverk!

I övrigt äter jag närodlade morötter, dricker te och försöker begripa mig på Poissons summationsformel.

.

PS. STORT TACK för alla tips om tomaterna. Skönt att höra att det inte är helt kört än. Tomatplantorna har nu fått flytta in i vardagsrummet och en tomat (som trillade av) ligger på försökssolarie på fönsterbrädan i köket. Vi får se hur det går.

Som jag sagt tidigare älskar jag hösten. Det luktar ju så gott på hösten och så gillar jag när kylan nyper en lite i kinderna. Ett bra sätt att njuta av hösten är att gå på Bondens marknad (3:e helgen i rad för min del) och köpt sig lite lycka i form av närodlade och ekologiska godsaker. Rödbetor, morötter, tomater, saltgurka och trumpetsvamp fick följa med hem idag. Av trumpetsvampen ska det bli en grymt enkel pastasås (fast med sojagrädde istället för vispgrädde), rödbetorna ska få sällskap av lite speltkorn och ädelost och resten ska ätas ungefär som det är bara för att det är så gott :)

Apropå det här med att prova nya färger (som jag skrev om häromdagen) tänkte jag visa halsbanden som jag gjort i veckan. Tygerna de ligger på är några av mina favoritkläder.

Jag älskar de här färgerna. Men nån gång måste man ju vidga vyerna och även om min garderob och min garnsamling kommer att fortsätta domineras av såna här färger så skadar det inte att prova lite nytt också. Men jag tar det lugnt och försiktigt och börjar som sagt med lite petrol. Trots att det inte är en helt ny färg för mig, vilket Medea uppmärksamt noterat :)

.

PS. Är det någon som har något bra tips på vad vi ska göra för att få våra egna tomater att mogna? De hänger gröna och fina på plantorna sen flera veckor tillbaka. Jag misstänker att de hunnit bli lite träiga och tråkiga, men det skulle ju ändå vara trevligt om de ville mogna nån gång. Eller är det kört? (Jag har verkligen inte gröna fingrar.)

Hittills idag har jag:

• sovit så gott på bussen till skolan att jag inte vaknade förrän folk började kliva av (tack och lov är det på ändhållplatsen jag ska av)
• övat på krångliga beräkningar för material- och resursplanering i industrin
• läst intressanta artiklar om järnvägens framtida roll på godstrafikmarknaden
• försökt begripa mig på fasmodulering och misslyckats
• ätit alldeles för många Digestive-kex
• upptäckt att FK satt in mina pengar (1½ månads sjukpenning) på någon annans konto (trots att jag gett dem rätt siffror i min ansökan)

I kväll planerar jag att:

• göra klart ett lila pärlhalsband
• sticka lite på min flätkofta
• äta sambons hembakade veggie-pizza (gräddad på ugnsstenen)
• dricka lite vin
• somna på soffan

När jag vaknar i morgon ska jag göra mitt bästa för att skaffa mig en bra helg, på uppmaning av kloka fröken F.

Jag har köpte lite mer garn. Jag kunde inte motstå Garnhärvans nya Cash Soft från Gepard. Som sann textilnörd så associerar man förstås “cash” till cashmere och inte pengar. På sista tiden har jag känt att jag behöver förnya mig lite när det gäller färgval. Olivgrönt, rödlila, orange och brunt i alla ära, men lite nytt skadar ju inte. Så när jag fick se det snygga petrolfärgade nystanet i webshopen var jag tvungen att slå till. Viss nervositet uppstod – tänk om färgen inte var så snygg (läs varm) som jag trodde. Men när jag kom hem i söndags låg nystanen på hallmattan och var minst lika snygga som jag hoppats. Målet är låååånga muddar eller halvvantar.

Något helt annat – visst blir man lite extra lycklig av ekologisk mat? Idag till lunch åt jag broccolipaj gjord på nästan enbart ekologiska produkter (undantag purjolök och kesella) och till det lite ekbladssallad och solrosskott som också var ekologiska. Jag gillar verkligen känslan av att äta mat som är fri från besprutningsmedel och som är bra både för mig och naturen. Det gör mig glad helt enkelt.