2009

Spinnrock

Bara nÃ¥gra timmar efter det att jag anlänt hem till mina föräldrar i tisdags började pappa och jag klura pÃ¥ spinnrocken. Jag kunde ganska snabbt konstatera att alla delar verkar finnas pÃ¥ plats (och nÃ¥gra extra som jag inte visste vad det var). Efter lite detektivarbete kom vi fram till att spinnrocken är tillverkad av en man som heter Anders Forsberg och levde i Steneby i Dalsland. Med hjälp av den här bilden frÃ¥n Vänersborgs museum kunde vi konstatera att flyer, spole mm (jag tror att det är detta som kallas “mother-of-all”) hamnat Ã¥t fel hÃ¥ll. Efter lite mekande fick vi loss dem och kunde placera dem rätt. Med hjälp av lite mattvarp fick vi fart pÃ¥ flyern, men spolen ville inte riktigt vara med utan slirade en del.

Efter en natts grubblande spände jag drivbandet betydligt hårdare och pappa vaxade det lite, sedan fick vi ordentlig fart på både spole och flyer och allt verkade fungera. Efter lite finjustering av en tom spole kunde jag ta fram lite av min prova-på-ull från Spinspiration och sätta igång att spinna. Det var inte helt enkelt, i början blev det alldeles för löst spunnet, men efter ett tag fick jag till handlaget och lärde mig att hålla emot och släppa efter så att det blev mer som jag ville. Garnet krullar sig en del, och har en väldigt varierande grovlek och grad av tvist. Men det blir garn (tyvärr lite överexponerad bild dock):

Idag på förmiddagen åkte vi in och hälsade på mormor på hemmet där hon bor. Jag passade förstås på att fråga mer om spinnrocken. Mormor kunde berätta att det var hennes mor (d.v.s. min gammelmormor) som köpt spinnrocken på en jordbruksmarknad i Axvall mellan Skara och Skövde. Gammelmormor hade dock inte spunnit så mycket på den eftersom hon, enligt mormor, inte riktigt fått kläm på hur man gjorde. Till spinnrocken hör 4 spolar. En var helt tom och verkar helt oanvänd, en innehöll ganska ojämnt spunnet garn med hög grad lanolin, två spolar innehöll väldigt jämnt spunnet mörkgrönt garn. Jag skulle tro att det ojämna garnet är gammelmormors försök och att det gröna antingen kom med spinnrocken, eller har spunnits av någon annan på den stora gård som gammelmormor och gammelmorfar ägde.

Till sist en lite kornig bild som pappa tog med sin telefon tog när jag satt och spann för fullt:

.

PS. Ursäkta min bristfälliga spinning-terminologi. Som nybörjare blandar jag fritt engelska spinningtermer med egenpåhittade, och hoppas att jag gör mig någorlunda förstådd. Rätta mig hemskt gärna om jag säger fel eller uttrycker mig konstigt. Jag har bl.a. använt den här ordlistan och den här bilden för att försöka lära mig vad delarna heter.

God jul!

God jul!

Hoppas att ni får en underbar jul allihop!

Hälsningar

Ilsefin

.

.

Trött

Den här hösten har inte blivit riktigt som jag tänkt mig. På flera sätt. Jag ska inte gå in på detaljer, men ett problem är att jag är väldigt trött p.g.a. en väldigt segdragen hosta. Just nu är jag sjukskriven, men vi får se hur det blir med den saken framöver.

Tröttheten har lett till att jag inte har slöjdat alls i samma utsträckning som jag brukar, och därmed inte heller bloggat lika mycket som jag vill (jag vågar inte säga brukar, för det kan vara lite si och så med kontinuiteten även annars :)

Så en kort rapport från stickfronten:

  • Min grÃ¥a lamullskofta i egen design (“kofta till en knapp”) är färdigstickad. Det Ã¥terstÃ¥r “bara” lite grafting, blockning och montering.
  • Min petrolkofta växer lÃ¥ngsamt. Nu är det dags att avmaska för ärmhÃ¥l pÃ¥ bakstycket. För er som undrar om mönstret sÃ¥ är det den här koftan jag stickar. Min “gamla” kofta i lila finns lÃ¥ngt ner pÃ¥ den här sidan.
  • Laminaria ligger och vilar i väntan pÃ¥ att jag ska sätta mig in i den sista delen av mönstret.
  • PÃ¥ mitt skrivbord ligger det nÃ¥gra härvor garn i grönt, orange och rost som ska nystas upp och fÃ¥ följa med pÃ¥ julfirande i Bohuslän.

Annars njuter jag av snön. Läser böcker och planerar stickprojekt. Jag klappar ull och drömmer om spinnrockar. Jag gläds åt julkort både från vänner och från de mest oväntade håll (*vinkar till en stickande Borås-grupp*). Jag läser kloka inlägg. Jag drömmer om framtiden och längtar efter julmat.

.

PS. Ja, just det. Flera har hört av sig och frågat om  de stickade halsbanden. De är stickade fram och tillbaka, och består alltså av en plan, slätstickad remsa som får krulla sig till ett rör av sig själv. Jag har provat att göra halsband med i-cords men tycker inte att det blir bra med så tunt garn.

Träningsvärk

När jag skrev om att jag skulle spinna associerade en kompis till den typ av spinning som man gör på gymmet. Efter att ha ägnat ett par timmar åt att öva vidare med min slända i lördags kan jag konstatera att man kan få träningsvärk även av att spinna med slända. På söndagen var jag stel i axlar, skuldror och framför allt högerarmen (den so jag håller fibrerna i). Träningsvärken var inte jämförbar med den jag skulle ha fått om jag körde ett spinningpass på gymmet, men jag lät bli sländan resten av dagen för att inte ställa till med något. Men jag måste säga att spinningen går bättre än jag väntat mig. Så här ser det ut på min slända ut just nu:

Okej, det går ju inte supersnabbt direkt och jag har tappat sländan ett par gånger (när tråden blir för tunn), men jag får det oftast någorlunda jämnt och tunnare än jag trodde att jag skulle kunna åstadkomma så här snabbt. Enda nackdelen är att jag är grymt sugen på att skaffa mig en spinnrock nu :) Mamma har en gammal spinnrock stående som prydnad och jag tror jag blir tvungen att se om jag kan få igång den när jag åker hem över jul. På spolen till spinnrocken sitter det ett mörkgrönt tunt och jämnt ullgarn, så den har i alla fall fungerat någon gång (sannolikt på mammas mormors tid). Tveksamt om alla delar finns kvar dock.

Även om jag ägnat mig en del åt spinning så blir det ju en del stickat också. Nuvarande projektet är en enkel kofta i petrolfärgad Drops Alpaca. Jag har tidigare stickat en lila som jag använder för jämnan, så det börjar bli dags att komplettera med en till:

Den växer dock ganska långsamt så det kan nog ta lite tid. Men jag planerar att ta långledigt över jul så då kanske den kan bli klar.

Nu behöver vi färg!

Det har visst blivit en höst med relativt glesa uppdateringar här. Jag skyller huvudsakligen pÃ¥ det grÃ¥a höstvädret – det är ju helt omöjligt att ta vettiga bilder när det knappt blir ljust alls pÃ¥ dagarna. När det är sÃ¥ här grÃ¥tt som det varit den här hösten tycker jag att det behövs lite mer färg i tillvaron. För en tid sedan köpte jag lite vävgarn av Inger pÃ¥ Kvarnens vävkammare och de senaste veckorna har jag stickat nÃ¥gra färgglada halsband av det:

Jag har stickat slätstickning med 12 maskor pÃ¥ stickor 3 mm, det gula halsbandet har fÃ¥tt “pärlor” av vinröda knutar. Det röda och det beige garnet är lingarn 16/2, det andra är jag mer osäker pÃ¥ men det är aningen tunnare. Jag har använt dubbel trÃ¥d. Jag gillar att sticka sÃ¥na här halsband och snöar lätt in pÃ¥ det när jag sätter igÃ¥ng. Jag har en skÃ¥l med överblivna spolar som ständigt inspirerar till nya färgkombinationer.

Tyvärr tog det vinröda (som varit en favorit) slut när jag stickade det här gulröda halsbandet. Och en del av de andra favoriterna är slut sen tidigare. Jag skulle behöva fylla pÃ¥ med lite mörklila, mörkrött, rostorange, brunt, petrol och skarprosa…. o.s.v. Man kan aldrig fÃ¥ för mÃ¥nga färger! :)

Idag har jag uppdaterat sidorna med FOn, det var väl så där drygt ett år sen jag gjorde det sist (det är rätt tråkigt, men samtidigt lite bra för egot). Om du vill ha en sammanfattning av mitt slöjdande kan jag rekommendera en titt på hantverkssidorna. Under tiden jag pillat med det här har jag druckit massor av te och lyssnat på Chris Cornell på Spotify. Nu ska jag göra lite pepparkakor med Saint Agur och krypa upp i soffan och förlora mig i en bra bok.

Kalas

Igår var jag på kalas. Linköping knitters firade 5-årsjubileum. Tänk att det är 5 år sedan jag första gången gick på stickcafé! På den allra första stickträffen var vi 4 stycken som träffades och stickade tillsammans, igår på kalaset var vi drygt 20 och ändå var det långt i från alla som kunde vara med.

Som vanligt försöker vi hålla saker och ting så avslappnat som möjligt när vi träffas. Vi stickade, pratade och skrattade mycket tillsammans under dagen. Lunchen beställde vi från en pizzeria i närheten och på eftermiddagen hade vi lite knytisfika. Under dagen hölls flera workshops, även de löst organiserade. Jag visade hur man gör stickmarkörer och hur man stickar sockor från tån och upp. Andra visade tovning, japansk presentinslagning och spinning.

Stickmarkörsworkshopen skötte sig i princip av själv när jag visat några enkla grunder. Deltagarna hjälpte varandra och jag sköt in något tips här och där, och lärde mig själv lite nytt längs vägen. Det är visst inte bara jag som gillar att greja med pärlor:

Mer bilder finns hos Linköping knitters, här och här.

Jag var förstÃ¥s väldigt sugen pÃ¥ spinningen. Även om jag fick mina spinngrejer redan i tisdags hann jag inte prova nÃ¥got under veckan. PÃ¥ fredag kväll tog jag fram grejerna och provade en liten stund men Ã¥stadkom inte mer än nÃ¥gra meter garn. PÃ¥ kalaset hade jag förstÃ¥s med sländan och sÃ¥ här sÃ¥g jag ut “in action” pÃ¥ kalaset när jag skulle visa upp mina nyfunna kunskaper. Det gick bättre en man skulle kunna tro (och mycket bättre än sist jag provade att spinna pÃ¥ slända). Som ni ser har jag redan full kontroll över sländan:

Fast jag har nog lite kvar att lära. Sekunden senare ser det ut som att sländan håller på att anfalla mig:

Efter kalaset åkte jag till E:s grav och tände ett ljus och sände många tacksamma tankar till henne för att hon för drygt 5 år sedan tog initiativet till Linköping knitters. Tack vare hennes initiativ har jag nu massor av härliga, slöjdande vänner omkring mig varje vecka. Men det känns fortfarande så fel att en av dem fattas.

Mer presenter

Jag har sagt det förr; man borde ta examen oftare eftersom man får så fina presenter :)

Som jag skrev i söndags så blev jag väldigt inspirerad av att titta på när Helena spann på långrock. Så inspirerad att jag åkte hem och handlade upp mitt examenspresentkort på Spinspiration. Och snacka om snabb leverans! Idag låg det en avi på hallmattan, så det var bara att vända och åka och hämta ett mjukt paket på mitt utlämningsställe:

Jag kan ju väldigt lite om det här med spinning* sÃ¥ jag visste inte riktigt vad jag skulle köpa. Nybörjarkitet var självskrivet och det blev ett med topptyngd slända. Jag hade tänkt mig en bottentyngd först, av den enda anledning att sÃ¥na har jag sett användas nÃ¥gra gÃ¥nger, och provat själv nÃ¥gon gÃ¥ng. Eftersom det inte fanns nÃ¥gra bottentyngda sländor inne gjorde jag en snabb googling. Efter att ha läst lite och kollat pÃ¥ nÃ¥gra youtube-filmer insÃ¥g jag att en topptyngd sannolikt skulle passa mig lika bra (ev. t.o.m. bättre). Sen var det frÃ¥gan om vilka fibrer jag skulle ha. Jag hade fÃ¥tt ett tips om att BFL (Blue Faced Leicester) ska vara relativt lättspunnet, sÃ¥ det blev 100g BFL i en färg som pÃ¥minner mig om glass med chokladsÃ¥s :) Och sÃ¥ ville jag prova lite merinoull, sÃ¥ det blev en knallröd bunt (eller heter det härva? … eller nÃ¥t annat?). Till sist kunde jag inte motstÃ¥ en liten bunt grönt merinosilke. Lite karamellfibrer som jag säkert inte har handlaget för att hantera än, men lite lyx och färg kan man behöva i novembermörkret.

Men examenspresenterna tar inte slut där inte! I förra veckan låg det en annan avi på hallgolvet. Avsändaren var en vän från året i Vadstena, så jag blev grymt nyfiken. Det visade sig vara ett mjukt paket med fina nystan av en udda fiber. Garnet heter Supreme Possum Merino består av possumfibrer, merinoull och liiiiite nylon.

Det ska bli jättespännande att sticka med det här garnet, med en för mig helt oprövad fiber! Jag behöver lite värmande muddar och halvvantar eftersom min jacka är ganska vid i ärmarna, så åtminstone det bruna ska bli muddar. Stort tack, kära S, för den fina och oväntade examenspresenten!!

.

*) Heter det spinning? Jag har även hört ordet spånad? Upplys mig gärna om spinnvokabulär!

Stämning och inspiration

IgÃ¥r var jag pÃ¥ Kvarnens vävkammare för att visa upp lite stickning och virkning tillsammans med Démo och Leftknit. Vävkammaren ligger, som namnet antyder, i en gammal kvarnbyggnad. Det är en underbar miljö att vistas i med det svaga bruset av vatten genom de öppna dammluckorna i bakgrunden och massor med slöjd framför ögonen. Inger, som har vävkammaren, ordnade öppet hus tillsammans med Sensus, med syfte att inspirera till slöjdande. Och det lyckades verkligen – hela dagen andades slöjd.

Jag njöt av att vara omgiven av slöjdare och slöjdintresserade och det var väldigt inspirerande att prata med de andra hantverkarna om deras olika tekniker och kunskaper. Ja, och så förstås att titta på alla vackra saker. Och som vanligt är det roligt att prata med intresserade och nyfikna och se hur de blir på att prova själva.

Så här såg det ut från min plats. Till vänster sitter en kvinna som visar upp nålbindning och olika typer av flätor och påtning. Rakt fram sitter Gudrun och visar upp sin krokning:

Bordet fyllde vi med böcker, garner, pågående projekt informationsmaterial mm. Runt omkring oss hade vi hängt upp våra alster för inspiration. På håll såg det ut så här:

I rummet intill stod en kvinna och visade hur man spinner pÃ¥ s.k. lÃ¥ngrock. Detta var nÃ¥got som fascinerade mig mycket. Och det är kanske inte sÃ¥ konstigt eftersom den knyter ihop tre av mina stora intressen – textilslöjd, historia och teknik. Man kan (i alla fall nästan) beskriva lÃ¥ngrocken som en mekaniserad slända som drivs genom att man för hand snurrar pÃ¥ ett stort hjul:

Utöver detta visades det bandvävning, tvåändsstickning, broderier, vävning och mycket annat som jag tyvärr missade att fota. Men titta gärna in hos Leftknit och Démo för fler bilder.

Det kom massor med besökare och vi hade en rolig och intensiv dag. På kvällen lät jag sambon stå för middagen (mumsig räklåda), och sen blev det soffan med lite choklad och stickning resten av kvällen.

Fast jag gjorde en liten paus frÃ¥n “soffandet” för att surfa till Spinspiration och beställa ett nybörjarkit och lite extra fibrer för att komma igÃ¥ng med spinningen själv. Jag blev sÃ¥ himla sugen pÃ¥ att spinna när jag pratade med “lÃ¥ngrockskvinnan” vars namn jag tyvärr har glömt.

Man har inte roligare än man gör sig…

Eftersom jag varit hemma från jobbet i fredags kändes det inte riktigt aktuellt att gå på stickcafé på eftermiddagen, även om jag kände mig ganska återställd. Så istället gjorde jag mig ett eget litet stickcafé hemma i soffan:

En galet sötsliskig jordgubbsmuffin, lite choklad och en kopp te. Och sÃ¥ mitt senaste projekt. Den röda sjalen till min petrolfärgade jacka. Sedan jag köpte garnet har jag provat (eller i alla fall allvarligt övervägt) mängder med olika mönster – Flower Basket, Moonlight Sonata, Ruska, Gold Nugget, Bird´s eye, Candle Flame, Kiri o.s.v (alltihop är Ravelrylänkar). Men ändÃ¥ lyckades jag inte hitta rätt kombination av utseende och avslappning. Till sist stod det mellan Moonlight Sonata (fast omgjord till en vanlig trekantssjal) och Bird´s eye, men bÃ¥da har mönsterstickning även pÃ¥ avigsidan och jag behöver en avslappnande stickning. SÃ¥ en morgon i veckan när jag hÃ¥ller pÃ¥ att sätta pÃ¥ mig ytterkläderna och tar ner en av mina favoritsjalar frÃ¥n hatthyllan sÃ¥ inser jag att jag förstÃ¥s behöver en röd ananassjal. Väl hemma pÃ¥ kvällen fÃ¥r jag snabbt fram virknÃ¥len och mönstret och kan sätta igÃ¥ng. Efter bara nÃ¥gra varv märker jag att jag har mönstret i händerna och det blir härligt avkopplande samtidigt som jag fÃ¥r en fin sjal:

Nu är bara frågan om mina tre nystan garn räcker. Till de andra ananassjalarna har jag gjort av med nästan 4 nystan. Jag har visserligen tänkt göra den här en rapport mindre, men jag får nog ändå svänga förbi min LYS i veckan och kolla om det finns ett nystan till i rätt färgbad. Blir det garn över kan det ju alltid bli en matchande basker eller ett par vantar eller något.

Grönt är skönt

Jag har ju glömt att visa upp mitt senaste garntillskott:

Fyra hekto lite tjockare, entrÃ¥digt garn i en ljuvlig grön färg. Jag har fÃ¥tt (!) det av generösa Progg som höll pÃ¥ att rensa i sin garnsamling och kom att tänka pÃ¥ mig eftersom hon vet att grönt är en av mina favoritfärger. Jag har inte bestämt riktigt vad jag ska göra med garnet än. Just nu lutar det Ã¥t att det antingen blir en liten “uppifrÃ¥n-och-ner-kofta” eller flätvantar, basker och nÃ¥gon form av halsduk eller krage att värma halsen med. Än sÃ¥ länge ligger garnet ovanpÃ¥ mina garnbackar och frestar mig med sin fina färg :)

Jag har varit hemma från jobbet igår och idag med lite feber och illamående. Igår låg jag mest på soffan och halvsov, men idag känner jag mig ganska pigg. Och är så där rastlös som man lätt blir när man inte är tillräckligt pigg och kry för att gå till jobbet, men bara nästan sjuk. Men jag behöver vila så det blir nog lite stickning och filmtittade eller om jag rent av skulle sätta mig vid vävstolen och väva klart halsduk 2 av 3 i den halsduksväv som jag påbörjade för några år sedan :)

Next »