Min tur
Jag har blivit utmanad av Eva i Stäket. Jag tror många av er redan sett utmaningen och kan reglerna. Det handlar om att leta upp den sjätte bilden i en sjätte mappen i ens bildarkiv och berätta något om den. Jag hade först inte tänkt nappa på utmaningen, men så kollade jag vilken bild det handlade om och hittade den här:
Bilden är tagen i september 2007 när jag och vännen E slog våra kloka huvuden ihop för att försöka begripa oss på hur vännen M’s stickmaskin fungerar. När jag såg bilden log jag stort för mig själv. Jag gillar den här bilden för den visar verligen hur olika vi kan vara – ingenjören konsulterar manualen och praktikern greppar ett nystan och testar lite. Tillsammans löste vi det alldeles utmärkt och lyckades sticka oss diverse provlappar och under tiden fick vi, alla tre, oss ett antal goda skratt. Sedan kom jag att tänka på alla kreativa idéer som vi hade för vad man kan göra med en stickmaskin, och saknaden efter E blir plötsligt väldigt påtaglig igen. Jag kommer nog aldrig riktigt att vänja mig vid att hon inte längre finns. Senast förra veckan tittade jag mig om efter henne när jag satt på stickcafét. Jag är glad för alla de roliga och fina minnen jag har och jag blir ledsen när jag tänker på allt som vi inte kommer att få uppleva tillsammans. Det gör fortfarande ont, fast kanske på ett lite annorlunda sätt nu jämfört med i somras.
Härlig bild och härliga minnen! :)
Åh, den där bilden minns jag. Typiskt E att med en gång testa med garn och mycket typiskt dig att titta i manualen först. Härliga minnen!
KRAM
Det är rörande att se bilden.
Kram