Comments on: Våga vara stolt!

By: ccecilia

ccecilia — Wed, 13 May 2009 20:30:33 +0000

Känner verkligen igen mig i det du skriver, tror att det är många som känner likadant. Bra skrivet! Däremot har jag märkt att man (jag menar ju egentligen jag, men.. ;) kan öva på att inte släta över när man får beröm och att int underminera sig själv för att slippa verka skrytig. Jag har tränat upp mig lite, det går att bl snällare mot sig själv i det här!

By: Dödergök

Dödergök — Wed, 13 May 2009 15:59:55 +0000

Vad roligt att läsa alla kommentarer, jag är kärringen mot strömmen som vanligt. Jag har inga som helst problem med att säga att jag är nöjd och stolt över någonting jag gjort, ganska ofta blir jag tom ganska uppspelt över hur tjusiga mina alster är. :)
Sen finns det andra saker som jag är sämre eller rent av dålig på men så är det väl med alla. Jag är uppfostrad (särskillt av min morfar) till att vara stolt över mig själv och att tycka att jag är bra och det är nog den finaste gåvan man kan ge ett barn.

Sen är vi nog ganska lika du och jag, vi repar nog båda upp hellre än att vara halvnöjd med en tröja tex och då är det ju inte så konstigt att det blir bra till slut! :)

By: Veronica

Veronica — Wed, 13 May 2009 08:07:56 +0000

Vilket härligt inlägg… jag känner igen mig i varje ord du skriver.
Hoppas du mår bra. Kram/Veronica

By: Désirée

Désirée — Wed, 13 May 2009 07:00:43 +0000

Det är något väldigt svenskt.
Jag vet att man inte kan generalisera men tyvär efter 15 år i detta land kan jag bara konstatera att det inte förekommer lika ofta i andra kulturer.
Det finaste man kan vara här är ödmjuk, anspråkslös och aldrig erkänna att man är bra på något.
Man behöver inte heller överdriva åt andra hållet, då man kan uppfattas som extremt högfärdig och arrogant, men jag tycker att man mycket väl kan tala om för andra att man är bra på något. Det är tecken på att man har bra självförtroende och älskar sig själv. Inget ont i det.

Kram

By: Inger

Inger — Tue, 12 May 2009 21:20:14 +0000

Jante sitter där stenhårt i ryggmärgen,verkligen något att jobba på.Har tänkt på det när man är på anställningsinterjuv,vad svårt det är att svara på frågan;vad är du bra på.

By: Efwa

Efwa — Tue, 12 May 2009 21:04:54 +0000

Helt rätt. Det är något alla borde träna på. Det räcker ju att säga Tack! när någon berömmer men så lätt det är att lägga till något negativt. Bra att du uppmuntrar alla att känna sig nöjda och kunna säga det.
/Efwa

By: Stickorren

Stickorren — Tue, 12 May 2009 20:08:31 +0000

Ja,du..så rätt och riktigt, men när man är uppvuxen med “Eget beröm luktar illa” så tar det låång tid att lära sig både att ta emot beröm och att säga det själv. Jag hoppas verkligen att även jag kan lära mig….

By: Susanne

Susanne — Tue, 12 May 2009 19:26:45 +0000

Jajamensan, bra sagt alltihop!

Men visst är det vanligt, svårt att vara stolt över något man gjort eller att ta emot en komplimang för den delen.

By: heidi

heidi — Tue, 12 May 2009 19:18:32 +0000

beröm är jätteviktigt – både att ge och att få!

men det du tar upp är verkligen ett problem. Om du gör något som du är nöjd med så måste du ju få säga det! att du övat på det är jättebra! det innebär att du både föregår med ett gott exempel – om du får det, så kanske andra också vågar, vilket gör dig till en bra förebild för andra!

själv måste jag ju då lite generat medge att jag brukar skriva på min blogg när jag är nöjd med det jag gjort – och det är jag ofta:D

By: Boel

Boel — Tue, 12 May 2009 18:37:07 +0000

Bra skrivet!! Jag känner igen mig men känner också igen hur svårt det är att ge beröm när den man ger beröm viftar bort det. Av det kan man bli både ledsen och frustrerad.

Jag ser fram emot fler fina alster som du är nöjd med på din blogg. Det inspirerar!!

Boel