July 2009

Spetssugen

Nu är det dags att sticka lite till mig själv igen tror jag. Det var länge sedan jag stickade spets och jag börjar bli sugen på att göra lite nya sjalar. I morgon åker jag och sambon till stugan i Småland för en veckas lugn och vila. Med i packningen följer mönster till Laminaria, Flower basket (Ravelry-länk) och Luna Moth (Ravelry-länk) och de här två garnerna:

Det vänstra garnet är fuchsiafärgad Grignasco merinosilk som jag köpt som lott i ett garnlotteri hos Garnhärvans för länge sen. Det högra är ett finfint handfärgat garn i babyalpacka som jag fått som prov från nystartade Nyansera. Jag har inte riktigt bestämt mig för vilken kombination av garn och mönster jag ska satsa på än, men det lutar åt en Laminaria i babyalpacka. Jag har en känsla av att mönstret lämpar sig väldigt väl för en vecka i stugan utan några större distraktionsmoment.

Jag tror att jag ska ta med några UFOn också, det brukar vara bra när man har en massa tid att bara sitta stilla och lyssna på fågelsång eller lite podradio.

Dykvantar

Kommer ni ihåg den hemliga turkosa stickningen som jag visade för några veckor sedan? Nu kan jag avslöja att det är ett par dykvantar. I påskas undrade en av mina kusiner om jag kunde sticka ett par vantar till honom. Eftersom jag sällan stickar till andra så gav jag inga löften men bad honom rita av sin hand på ett papper ifall jag skulle bli sugen.

Eftersom handskarna till hans torrdräkt måste sluta tätt om handleden har han svårt att hitta vettiga vantar att ha under handskarna. Och dyker man länge i kallt vatten så blir det kallt om händerna. Alltså behövde han ett par värmande vantar utan skaft.

Jag kunde inte motstå utmaningen utan plockade fram lite garn ur gömmorna och började sticka. Vad svårt det var att sticka till någon som man inte kan prova på allt eftersom arbetet växer! Jag är ju van att kunna prova på mig själv och anpassa allt eftersom. Jag använde sambon som ungefärlig jämförelse och tillsammans med den avritade handen gick det ändå ganska bra.

Kusinen avslutade sin utbildning till yrkesdykare för någon månad sedan så jag tyckte att det passade bra att ge honom vantarna i examenspresent. Eftersom jag var osäker på storleken så överlämnade jag dem med trådarna ofästa så att jag skulle kunna förlänga eller förkorta lite om det behövdes. Vantarna satt dock perfekt på första försöket!

Längst ner på vantarna är det ungefär en centimeter tät resårstickning som sluter åt precis där handen börjar och sedan börjar tumkilen direkt där jag övergick till rätstickning. Jag avslutade vantarna i toppen med det som kallas grafting eller kitchener stitch (jag tror inte att det finns något svenskt ord för detta?). Men eftersom jag tycker att det är svårt att göra dem med nål och tråd valde jag att sticka dem enligt den här beskrivningen istället. Det blev kalasbra.

Vantarna är stickade i turkos POP3 frÃ¥n Plassard. Först var jag sugen pÃ¥ att använda grön Visjö, men kom pÃ¥ att det nog är bra om vantarna tÃ¥l maskintvätt. Jag har stickat pÃ¥ strumpstickor i storlek 3 och 3,5 mm. Och sÃ¥ har jag broderat kusinens initialer pÃ¥ ovansidan av vanten med maskstygn sÃ¥ att ingen annan ska “rÃ¥ka” lägga beslag pÃ¥ dem.

En liten semesterresa

Efter att ha varit hemma hos mina föräldrar i Bohuslän ett tag bestämde jag och sambon oss för att ta en sväng söderut och tillbringa nÃ¥gra dagar i Halland. Dagen innan vi skulle Ã¥ka ringde vi runt till lite olika “Bed & breakfast” och bokade in tvÃ¥ nätter utanför Varberg.

På vägen söderut passade jag på att ta en sväng in på garnaffären 2knit som ligger himla smidigt precis vid avfarten från E6:an. Jag har varit där en gång förut och inte blivit så jätteimpad, men jag vet att första besöket i en garnaffär oftast är lite av en besvikelse för mig. När jag vet vad jag har att vänta mig blir det oftast bättre. Jag tror att 2knit är en kanonbra affär att ha som sin LYS (*), de har ett bra utbud av basgarner i fina kvaliteter. Det jag saknar är något som sticker ut, något som är unikt för dem. När jag är ute och reser är jag sugen på att hitta kul garner som jag inte får tag på här hemma. Istället blev det lite vanlig superwash-ull. Sambon behöver ett par nya raggsockor och jag har letat efter något lite grövre, självrandande garn i glad-färger utan att lyckas. Nu hittade jag lite billigt, enfärgat garn och satsar på att randa manuellt istället.

Efter att sambon fått ett av sina nö(r)dstopp på Scandinavian photo i Mölndal åkte vi till Tjolöholms slott där vi åt en god lunch och fick en mycket intressant rundvandring inne på slottet. Slottet byggdes av ett nyrikt par vid förra sekelskiftet och var på den tiden väldigt modernt. De hade centralvärme, elektrisk belysning, dammsugare, självspelande piano, heltäckningsmattor, helkaklade badrum med vattenklosett och rundspolande duschar mm. Rundspolande dusch är för övrigt det enda tänkbara för en anständig kvinna som vill kunna göra sig ren utan att behöva ta till opassande kroppsrörelser.

Andra dagen regnade det så vi passade på att ta lite inomhusaktiviteter i Halmstad. Jag besökte bland annat garnaffären madebyme. En ganska liten affär med garnerna sorterade baserat på färg. Jag siktade förstås snabbt in mig på den gröna hyllan och efter att ha klappat lite så fick några gröna skönheter följa med mig hem:

Det mörkare gröna är alpacka från artesano, i en toksnygg grön färg (bilden gör den inte riktigt rättvisa). Jag har inte bestämt vad det ska bli än, kanske ett par vantar eller en basker. Det lindblomsgröna är alpacasilk (50 % silke 50 % alpacka) från Blue Sky. Jag tror att det ska få bli en liten Birdseye-sjal på ganska grova stickor.

Precis bredvid garnaffären låg en tygaffär som vid första anblick såg ganska tråkig ut, men efter en noggrannare inspektion visade sig ha en hel del trevligt. Det var dock inget som fick följa med mig hem den här gången.

På eftermiddagen slutade det regna så vi tog varsin bok och en filt och la oss på stranden vid Frösakull utanför Halmstad ett tag innan vi åkte tillbaka till Varberg.

Tredje dagen fick min sambo utlopp för lite mer av sitt nörderi när vi besökte Grimeton radiostation (vilket egentligen var målet med hela resan). Grimeton står på UNESCOs världsarvslista och är en långradiostation som byggdes efter första världskriget för att kommunicera trådlöst med USA. Sambon tillbringade drygt 3 timmar med att knata runt och titta på maskiner och antenner. Första timmen hängde jag med men sedan satte jag mig och stickade på gräsmattan utanför.

Vi bestämde oss för att försöka stanna i Halland en natt till, men var inte ett dugg imponerade av vårt första boende. I stället hittade vi ett jättefint och helt nyrenoverat Bed & breakfast mellan Halmstad och Tylösand. Sista dagen vaknade vi där till strålande sol och bestämde oss för att ta en dag på stranden. Vi hittade ett avskilt ställe i lä mellan några sanddyner vid Tylösand och tillbringade några timmar med att läsa, sticka och äta goda baguetter. Och så passade vi förstås på att bada i de härligt höga vågorna innan det var dags att vända hemåt framåt eftermiddagen.

Utöver det här har vi hunnit med ett besök på Varbergs fästning, ett antal goda middagar, en massa vacker natur, några mumsiga glassar och diverse annat. Jag gillar att kunna sticka iväg lite oplanerat så här och blanda lite turistande med avkoppling och god mat.

På vägen hem stannade vi två nätter i sommarstugan där vi fick tillfälle att umgås lite med sambons familj och jag såg till att skaffa mig gott om tillfällen att bada från den nya, fina bryggan.

Semester

Sedan några dagar tillbaka befinner jag mig på västkusten, hemma i mitt barndomshem. På vägen hit passerade vi Butik Bolla i Göteborg där jag passade på att köpa en massa fina knappar. Jenny som har butiken har kommit över ett gammalt lager från en kringresande knapphandlare och säljer dem nu i sin butik. Ingen knapp är yngre än 40 år. Jag kommer definitivt att återvända dit fler gånger och kan varmt rekomendera ett besök där.

Jag tillbringade nog närmare en timme med att rota i knapplådorna och brottas med min beslutsångest. Jag hade inga specifika planer, så det blev lite av varje. Jag får helt enkelt köpa garn utifrån knapparna (precis som jag köper kläder utifrån garnet). Det här är vad jag fick med mig från Butik Bolla den här gången:

Knapparna är i glas, pärlemor, metall och trä. Tyvärr tror jag att jag köpte lite för få av varje sort, men Jenny lovade att jag kunde höra av mig för påfyllning via postorder om det behövdes.

Idag har jag ock sambon varit på Bohusläns museum. Jag har inte varit där sen jag var barn och tvingades dit med skolan titt som tätt. Nu har de en utställning om Bohus Stickning och jag kände att det var dags för ett besök. Jag beundrade vackra stickningar, kände på ljuvligt garn och såg en enormt intressant dokumentär om stickverksamheten i Bohuslän. Min tålmodiga sambo traskade omkring och tittade på lite allt möjligt under tiden. Och efteråt passade vi på att äta en god fisksoppa i restaurangen med utsikt över hamnen. I museets affär var det bokrea och jag gjorde två fina fynd:

Jag känner att det här med Bohus Stickning verkligen fascinerar mig. Till att börja med är jag ju uppvuxen i Bohuslän och älskar att sticka, så redan där är det ju intressant. Men utöver det så har jag alltid varit fascinerad av historiska skildringar av framför allt kvinnliga levnadsöden och hur man fått kämpa för att få livet att gå ihop. Jag har inte hunnit läsa i någon av böckerna än, men kan det bli annat än bra med en bok som innehåller så här vackra uppslag:

.

PS. Nej, det är inte särskrivet. Det heter Bohus Stickning från organisationen som ligger bakom hantverket.

Kafferep

IgÃ¥r inledde jag min semester med att gÃ¥ pÃ¥ kafferep. Riktigt kafferep med fina koppar, hembakta kakor och handarbete. Vissa sippade t.o.m. lite likör. Det blev en avkopplande eftermiddag pÃ¥ altanen hos en vän – trevligt sällskap och mycket prat och skratt. Tänk vad en sÃ¥n eftermiddag kan ge energi!

Jag kan inte lÃ¥ta bli att le lite när jag hör ordet kafferep, och inne i huvudet rättar jag lite och tänker “kaffesnöre” heter det ju! Det finns en risk att pappa fÃ¥r rätta mig nu, eftersom jag bara fÃ¥tt det här Ã¥terberättat för mig, och för länge sedan. Men som jag minns det brukade min farmor kalla det kaffesnöre istället. Farmor och farfar har alltid tillbringat somrarna i bÃ¥t i Stockholms skärgÃ¥rd. De är (eller var i farmors fall) väldigt sociala människor och hade sÃ¥ledes alltid ett kafferep tillgängligt. D.v.s. ett rep som används för att binda ihop tvÃ¥ bÃ¥tar sÃ¥ att man kan sitta i varsin sittbrunn och fika tillsammans. Vid nÃ¥t tillfälle ska farmor ha varit fikasugen och ropat till farfar “Var har vi det där… kaffe… öh… kaffesnöret?”. Och sedan dess har det hetat kaffesnöre.

Orange sommarsjal

Trots allt som hänt så stickar jag ju en del också. För någon vecka sedan fick jag en riktigt härlig kväll i Leftknits trädgård. Efter att ha spekulerat över eventuella åskväder en stund bestämde vi oss för att chansa på att det gick att sitta ute. Leftknit dukade upp mumsigt hembakt bröd och en massa frukt och sedan satt vi i halvskuggan och stickade och pratade hela kvällen. Superhärligt!

Jag passade på att sticka klart min lingarnssjal, ni vet den som blev somrig tack vare att jag köpte en sommarkjol att matcha den med:

Garn: Yllets lingarn
Stickor: Knitpicks storlek 10 (ca 6 mm)
Mönster: “Stickad sjal i Hair” frÃ¥n Svarta FÃ¥ret (Art.nr 901-169)

Mönstret köpte jag till min första stickade sjal precis när jag återupptagit mitt stickintresse för ca 6 år sedan. Ett ganska enkelt mönster som består av rätstickning, omslag och 2 räta tillsammans. Precis lagom för mig då. Och fortfarande, så här många år senare, tycker jag mycket om det enkla mönstret och effekten av hålvarven.

PÃ¥ begravningen i fredags träffade jag storasystern till S, min klasskompis och vän frÃ¥n Ã¥ret pÃ¥ textillinjen i Vadstena. När jag och S började i Vadstena hade S’s storasyster precis börjat sticka och efterlyste nya mönster. Efter ett tips frÃ¥n mig provade hon det här mönstret och precis som jag gillade hon det. När vi satt och pratade lite i fredags berättade hon att hon stickat fler sjalar efter det här mönstret och även vidareutvecklat det genom att använda hÃ¥ltekniken för att sticka en blommig sjal till en vän. SÃ¥nt gör mig sÃ¥ glad att höra! Det är härligt att kunna bidra till nÃ¥gons inspiration och kreativitet!

Perspektiv

Visst, det är lite jobbigt att ha hittat pälsängrar i mitt garn. Men ibland måste man sätta sker och ting i lite perspektiv. I fredags var jag på begravning. Den sortens begravning som man önskar inte skulle få finnas. Några goda vänner förlorade sin lilla dotter för några veckor sedan och i fredags var det begravning. Att gå fram och ta farväl vid en så liten kista kändes mycket overkligt och så väldigt fel. Ceremonin var väldigt känslosam men också väldigt fin. Det var ganska många barn med och det kändes jättefint att höra dem klämma i för full hals i barnsångerna. Även om det var väldigt smärtsamt så blev det en fin stund och ett fint avsked. Officianten sa flera tänkvärda saker som gör sorgen lite lättare att bära och som kommer att hjälpa mig att komma ihåg den lilla flickan på ett fint sätt.

Så sett ur det perspektivet känns mina pälsängrar som ett väldigt litet problem. Och min inventering av garn och tyg har därför stått stilla ett par dagar. Det finns annat som är viktigare.

Idag har jag gjort ett nytt ryck och snart är både garn och tyg genomgånget, samt diverse sängkläder och liknande. De pågående stickningarna ligger i frysen för att vi ska kunna träffa andra stickare och deras garn utan att smitta. Jag har inte hittat fler pälsängrar än de första tre, så jag tror att jag har haft tur och lyckats upptäcka dem innan de hunnit spridit sig. På måndag ska jag prata med Anticimex (vi har lyckats ringa om varandra i två dagar) för att höra vad de tycker, men jag tror faktiskt att de kommer att säga att vi ska låta det vara.

På den positiva sidan är också att nu har jag inventerat en massa slöjdmaterial (och påmints om att jag har en massa fina tyger och garner) och att sambon och jag äntligen kommit oss för att göra ett nytt ryck med våra förvaringsproblem. Idag har vi varit och köpt en massa stora, stapelbara förvaringslådor som är någorlunda täta, som går att ställa uppe på skåp och byråer. Och så ska jag skaffa mig massa lavendel och rödcederträ att ha i varenda skåp och låda.

Stort tack för alla tips jag fått! Det har varit väldigt skönt att få ta del av andras erfarenheter och att inte behöva göra all efterforskning själv. TACK!

Status

Nu har jag gÃ¥tt igenom hela garnsamlingen och lagt garnet, sort för sort, i dubbla plastpÃ¥sar. Om jag kunde skulle jag bÃ¥de frysa och basta garnet, men hur gör man sÃ¥nt i en liten hyreslägenhet med “halvfrys”?!

För varje nystan med antydan till trassel höll jag andan, men när jag var klar kunde jag konstatera att jag inte upptäckt några fler kryp. När jag reste mig efter att ha knutit ihop den sista påsen och stoppat tillbaka den i sin träback så låg en död pälsänger och skalet från en larv kvar på golvet. Jag tänker inte återge den svada som jag använde för att uttrycka min ilska och frustration.

Jaja, i morgon ska jag köpa fler plastpåsar och ta mig an tygsamlingen. Någon (d.v.s. min sambo, som lämpligt nog flytt utomlands) påstår att pälsängrar föredrar animaliska fibrer så jag prioriterade garnet. Det finns en del ulltyg i tygsamlingen också men inte lika mycket. Och sen får jag väl gå igenom garnet en gång till och försöka hitta var dom små rackarna bor.

Pälsängrar!!!

Jag har drabbats av textilnördens värsta mardröm – skadedjur! IgÃ¥r kväll precis innan läggdags hittade jag ett söndertuggat garnnystan (grön ull) med tvÃ¥ smÃ¥ kryp som senare identifierats som pälsängrar i larvstadiet. Krypen är dödade och nystanet är slängt. (Bilden kommer frÃ¥n anticimex.se)

Det angripna nystanet hittade jag på golvet under min tygbyrå. Tygerna i nedersta lådan verkar inte angripna, men det var sent igår när jag upptäckte nystanet så jag gjorde bara en snabbinventering. Garnerna förvarar jag i ett annat rum, så förhoppningsvis har de klarat sig.

Man kan väl säga att jag har lite lätt panik. Jag har aldrig varit i kontakt med pälsängrar tidigare. Vad har ni för tips? Vad ska/kan man göra för att bli av med dem? Hur stor är risken att de hunnit ge sig på mina andra textilier? Hur skyddar jag mig i framtiden?

.

PS. Tror ni man kan få betald ledighet från jobbet för VAG (= Vård Av Garn)? ;)

Sommar i korthet

I fredags slutade sambon och jag lite tidigare och packade bilen och styrde mot stugan. Det känns som att jag på lyckats pricka in en hel sommars ingredienser på ett dygn:

  • Kvällsdopp i regnet
  • Varmrökt lax med potatissallad
  • Sol och bad pÃ¥ bryggan
  • Sitta inne och läsa i regnet
  • Utomhusfrukost
  • Göra flädersaft
  • Grilla
  • Lyssna 3-4 sommarpratare
  • Tidigt morgondopp
  • Matjessill med färskpotatis
  • Utomhusdiskning
  • Myggbett

Det enda som fattas är väl kräftfiske och kräftskiva, men det känns som att det finns tid kvar till det också. Jag har ju inte ens börjat min semester.

Jag stickade lite också, bland annat på ett nytt projekt som är lite hemligt än så länge. Så det här är nog den enda bild ni kommer att få innan projektet är klart.

Nu är jag hemma “i stan” igen, och har en hel ledig dag till framför mig. Sambon är och flyger och jag funderar pÃ¥ att sy lite.

.

PS. Av ett antal olika skäl har jag prioriterat bort att svara pÃ¥ kommentarer och bloggmail ett tag. Jag har börjat beta av dem nu och börjar närma mig midsommarveckan nu, sÃ¥ ni som väntar pÃ¥ svar – hÃ¥ll ut!