December 2009

Spinnrock

Bara några timmar efter det att jag anlänt hem till mina föräldrar i tisdags började pappa och jag klura på spinnrocken. Jag kunde ganska snabbt konstatera att alla delar verkar finnas på plats (och några extra som jag inte visste vad det var). Efter lite detektivarbete kom vi fram till att spinnrocken är tillverkad av en man som heter Anders Forsberg och levde i Steneby i Dalsland. Med hjälp av den här bilden från Vänersborgs museum kunde vi konstatera att flyer, spole mm (jag tror att det är detta som kallas “mother-of-all”) hamnat åt fel håll. Efter lite mekande fick vi loss dem och kunde placera dem rätt. Med hjälp av lite mattvarp fick vi fart på flyern, men spolen ville inte riktigt vara med utan slirade en del.

Efter en natts grubblande spände jag drivbandet betydligt hårdare och pappa vaxade det lite, sedan fick vi ordentlig fart på både spole och flyer och allt verkade fungera. Efter lite finjustering av en tom spole kunde jag ta fram lite av min prova-på-ull från Spinspiration och sätta igång att spinna. Det var inte helt enkelt, i början blev det alldeles för löst spunnet, men efter ett tag fick jag till handlaget och lärde mig att hålla emot och släppa efter så att det blev mer som jag ville. Garnet krullar sig en del, och har en väldigt varierande grovlek och grad av tvist. Men det blir garn (tyvärr lite överexponerad bild dock):

Idag på förmiddagen åkte vi in och hälsade på mormor på hemmet där hon bor. Jag passade förstås på att fråga mer om spinnrocken. Mormor kunde berätta att det var hennes mor (d.v.s. min gammelmormor) som köpt spinnrocken på en jordbruksmarknad i Axvall mellan Skara och Skövde. Gammelmormor hade dock inte spunnit så mycket på den eftersom hon, enligt mormor, inte riktigt fått kläm på hur man gjorde. Till spinnrocken hör 4 spolar. En var helt tom och verkar helt oanvänd, en innehöll ganska ojämnt spunnet garn med hög grad lanolin, två spolar innehöll väldigt jämnt spunnet mörkgrönt garn. Jag skulle tro att det ojämna garnet är gammelmormors försök och att det gröna antingen kom med spinnrocken, eller har spunnits av någon annan på den stora gård som gammelmormor och gammelmorfar ägde.

Till sist en lite kornig bild som pappa tog med sin telefon tog när jag satt och spann för fullt:

.

PS. Ursäkta min bristfälliga spinning-terminologi. Som nybörjare blandar jag fritt engelska spinningtermer med egenpåhittade, och hoppas att jag gör mig någorlunda förstådd. Rätta mig hemskt gärna om jag säger fel eller uttrycker mig konstigt. Jag har bl.a. använt den här ordlistan och den här bilden för att försöka lära mig vad delarna heter.

God jul!

God jul!

Hoppas att ni får en underbar jul allihop!

Hälsningar

Ilsefin

.

.

Trött

Den här hösten har inte blivit riktigt som jag tänkt mig. På flera sätt. Jag ska inte gå in på detaljer, men ett problem är att jag är väldigt trött p.g.a. en väldigt segdragen hosta. Just nu är jag sjukskriven, men vi får se hur det blir med den saken framöver.

Tröttheten har lett till att jag inte har slöjdat alls i samma utsträckning som jag brukar, och därmed inte heller bloggat lika mycket som jag vill (jag vågar inte säga brukar, för det kan vara lite si och så med kontinuiteten även annars :)

Så en kort rapport från stickfronten:

  • Min gråa lamullskofta i egen design (“kofta till en knapp”) är färdigstickad. Det återstår “bara” lite grafting, blockning och montering.
  • Min petrolkofta växer långsamt. Nu är det dags att avmaska för ärmhål på bakstycket. För er som undrar om mönstret så är det den här koftan jag stickar. Min “gamla” kofta i lila finns långt ner på den här sidan.
  • Laminaria ligger och vilar i väntan på att jag ska sätta mig in i den sista delen av mönstret.
  • På mitt skrivbord ligger det några härvor garn i grönt, orange och rost som ska nystas upp och få följa med på julfirande i Bohuslän.

Annars njuter jag av snön. Läser böcker och planerar stickprojekt. Jag klappar ull och drömmer om spinnrockar. Jag gläds åt julkort både från vänner och från de mest oväntade håll (*vinkar till en stickande Borås-grupp*). Jag läser kloka inlägg. Jag drömmer om framtiden och längtar efter julmat.

.

PS. Ja, just det. Flera har hört av sig och frågat om  de stickade halsbanden. De är stickade fram och tillbaka, och består alltså av en plan, slätstickad remsa som får krulla sig till ett rör av sig själv. Jag har provat att göra halsband med i-cords men tycker inte att det blir bra med så tunt garn.

Träningsvärk

När jag skrev om att jag skulle spinna associerade en kompis till den typ av spinning som man gör på gymmet. Efter att ha ägnat ett par timmar åt att öva vidare med min slända i lördags kan jag konstatera att man kan få träningsvärk även av att spinna med slända. På söndagen var jag stel i axlar, skuldror och framför allt högerarmen (den so jag håller fibrerna i). Träningsvärken var inte jämförbar med den jag skulle ha fått om jag körde ett spinningpass på gymmet, men jag lät bli sländan resten av dagen för att inte ställa till med något. Men jag måste säga att spinningen går bättre än jag väntat mig. Så här ser det ut på min slända ut just nu:

Okej, det går ju inte supersnabbt direkt och jag har tappat sländan ett par gånger (när tråden blir för tunn), men jag får det oftast någorlunda jämnt och tunnare än jag trodde att jag skulle kunna åstadkomma så här snabbt. Enda nackdelen är att jag är grymt sugen på att skaffa mig en spinnrock nu :) Mamma har en gammal spinnrock stående som prydnad och jag tror jag blir tvungen att se om jag kan få igång den när jag åker hem över jul. På spolen till spinnrocken sitter det ett mörkgrönt tunt och jämnt ullgarn, så den har i alla fall fungerat någon gång (sannolikt på mammas mormors tid). Tveksamt om alla delar finns kvar dock.

Även om jag ägnat mig en del åt spinning så blir det ju en del stickat också. Nuvarande projektet är en enkel kofta i petrolfärgad Drops Alpaca. Jag har tidigare stickat en lila som jag använder för jämnan, så det börjar bli dags att komplettera med en till:

Den växer dock ganska långsamt så det kan nog ta lite tid. Men jag planerar att ta långledigt över jul så då kanske den kan bli klar.

Nu behöver vi färg!

Det har visst blivit en höst med relativt glesa uppdateringar här. Jag skyller huvudsakligen på det gråa höstvädret – det är ju helt omöjligt att ta vettiga bilder när det knappt blir ljust alls på dagarna. När det är så här grått som det varit den här hösten tycker jag att det behövs lite mer färg i tillvaron. För en tid sedan köpte jag lite vävgarn av Inger på Kvarnens vävkammare och de senaste veckorna har jag stickat några färgglada halsband av det:

Jag har stickat slätstickning med 12 maskor på stickor 3 mm, det gula halsbandet har fått “pärlor” av vinröda knutar. Det röda och det beige garnet är lingarn 16/2, det andra är jag mer osäker på men det är aningen tunnare. Jag har använt dubbel tråd. Jag gillar att sticka såna här halsband och snöar lätt in på det när jag sätter igång. Jag har en skål med överblivna spolar som ständigt inspirerar till nya färgkombinationer.

Tyvärr tog det vinröda (som varit en favorit) slut när jag stickade det här gulröda halsbandet. Och en del av de andra favoriterna är slut sen tidigare. Jag skulle behöva fylla på med lite mörklila, mörkrött, rostorange, brunt, petrol och skarprosa…. o.s.v. Man kan aldrig få för många färger! :)

Idag har jag uppdaterat sidorna med FOn, det var väl så där drygt ett år sen jag gjorde det sist (det är rätt tråkigt, men samtidigt lite bra för egot). Om du vill ha en sammanfattning av mitt slöjdande kan jag rekommendera en titt på hantverkssidorna. Under tiden jag pillat med det här har jag druckit massor av te och lyssnat på Chris Cornell på Spotify. Nu ska jag göra lite pepparkakor med Saint Agur och krypa upp i soffan och förlora mig i en bra bok.