September 2010

Jasmine

Äntligen kan jag visa upp bilder på min Jasmine (Ravelry-länk). Den har inte alls velat vara med på bild, trots flera försök. Det rätstickade oket har en tendens att bli oskarpt, särskilt i konstigt höstljus. Men efter tålmodigt fotande från Ilsefinsambon kan jag nu visa upp det färdiga resultatet:

Jasmine

Jasmine okdetalj

Jasmine

Jasmine

Mönstret är alltså Kim Hargreaves Jasmine . Mönstret finns i boken Nectar och på Kim Hargreaves webbsida. Garnet som jag använt är ekologisk bomull 8/4 från Garnverket. Jag har stickat större delen av tröjan på stickor nr 3,5 mm, men till halsringningen gick jag ner till 3 mm. Jasmine finns även i en långärmad variant som heter Vivianne (kolla in Yllene tiders ursnygga Cashmere Vivienne!).

Den mosstickade nederkanten stickade jag framstycke och bastycke för sig. När jag gick över till slätstickning satte jag ihop och stickade resten av kroppen runt, runt på rundsticka Vid ärmhålen delade jag arbetet igen och stickade enligt mönstret med separata ärmar, fram- och bakstycken. Öppningen i den mosstickade kanten lät jag vara kvar som ett litet sprund.

Jag är jättenöjd med resultatet och tror att det här kan bli en favorit i min garderob. Jag var osäker på hur användbar toppen skulle bli och rädd att den skulle kännas genomskinlig och kanske lite konstig. Men den är jätteskön att ha på sig och jag känner mig inte ett dugg naken :) Tyvärr börjar det bli lite kallt för kortärmat, men jag funderar på om jag kan använda den över en långärmad bastopp i vinter (visst borde den kunna funka tillsammans med långärmad i petrol/turkos eller en mörkt rödlila?).

.

PS. En gång för länge sedan skrev jag en text om doften av jasminte, jag kan inte låta bli att tänka på den tillsammans med den här toppen.

Myspaus

Egentligen hade jag tänkte visa upp lite färdigstickat, men jag måste bara sticka emellan med ett inlägg om det härliga café som vi besökte idag. Stadsmissionen har caféverksamhet i en fd kyrka här i staden. Ett stor öppet rum som är möblerat med otroligt vackra loppisfynd. Allt fikabröd är hembakat och så mycket som möjligt är ekologiskt och rättvisemärkt. Allt serveras på udda porslin och vid kassan står det en skylt om att man ska säga till om man inte blir mätt av portionerna så får man påfyllning.

Fika på stadsmissionen

Vi tog gott om tid på oss, sörplade varm choklad, satt och pratade och efter ett tag tog sambon upp en bok medan jag stickade lite på min senaste kofta. I andra änden av caféet halvlåg ett annat par i varsin soffa och läste.

När vi var på väg att gå kom en ur personalen ikapp oss och ville tacka oss för att vi fikat hos dem och sa att hon blev så glad när de hade gäster som oss, som fikade i lugn och ro och verkligen verkade slappnade av och tog det lugnt även fast de gick och plockade disk och torkade bord under tiden. Det är ju så vi vill att det ska kännas att komma hit, tyckte hon, och jag blir så glad av att se det. Vi kunde bara tacka tillbaka för ett underbart fint, härligt och vackert café. En av min sambos internationella kollegor brukar beskriva stället som “en perfekt beskrivning av det svenska begreppet mys”.

Färska blommor och värmeljus på varje bord

På varje bord står ljus och blommor som känns som att de var plockade ur mormors trägård. I fönstren stod blommor planterade i loppiskrukor och gamla fina burkar. Tyvärr tog jag inte några bilder på alla vackra soffor, men dom förtjänar nästan ett alldeles eget inlägg…

Blommor i fin gammal burk

.

PS. Nya jobbet känns jättebra! Mycket nytt så här i början förstås, men de nya kollegorna stöttar och hjälper till så gott de kan. Bilpendlingen går mycket bättre än jag trott. Jag trodde att jag skulle vara totalt slutkörd på kvällar och helger så här i början, men det går riktigt bra även med orken. Jag tror faktiskt att en del av det beror på just att jag pendlar. Jag får en stund varje morgon och varje kväll då jag är helt ifred, lyssnar på radio och kan fundera över det som hänt under dagen. Riktigt trevligt med andra ord :)

Malabrigo eller Heavens Hand?

Igår var sista dagen på gamla jobbet. Idag är jag ledig. På måndag börjar det nya. Konstigt är nog allt jag kan säga om det just nu :)

Istället ägnar jag mig åt beslutsångest. I onsdags var jag på höstvisning på min LYS och köpte mitt livs första härva Malabrigo lace (man kan verkligen undra varför det inte blivit av tidigare). Sedan dess har jag funderat på om det ska bli en Abrazo, Gail, Haruni eller Annis. Jag har (nog) bestämt mig för en Annis. Då kommer nästa beslutsångest. Ska jag direkt kasta mig in i en Malabrigo-Annis, eller ska jag satsa på min höstgula Ponchonett, som jag planerat sedan länge, medan det fortfarande är säsong för en poncho. Vem har sagt att livet ska vara enkelt? :)

Malabrigo or Heaven?