Ilsefin bloggar

Idag har jag haft några vänner här på lite fika. Jag var sugen på att baka mandelskorpor, men eftersom det förekommer nötallergi bland gästerna blev det en ny variant – solrosskorpor med citron och ingefära. Utgångspunkten är mitt vanliga recept, men jag har ersatt mandeln med 2 dl solroskärnor och istället för bittermandelolja blev det 2 tsk vaniljsocker. Den här gången smaksatte jag med saft och rivet skal från en citron och 2 tsk ingefära. Och så bytte jag ut hälften av vetemjölet mot durumvete eftersom det har så fin färg :)

Jag blev riktigt nöjd med resultatet, även om jag kunde tagit lite mer ingefära, men det är inte omöjligt att ingefäran kommer fram lite mer när de fått ligga till sig lite.

Även om jag älskar höst, snö och storm så kan måste jag ju ändå erkänna att det är lite lättare att leva när ljuset kommer. Idag har jag gjort en liten loppistur (vilket resulterade i fina knappar, en kjol och en skjorta för under hundralappen, perfekt för studentekonomin). Tagit en lång promenad i skogen (och nästan tappat andan över hur vacker våren är) och till sist fikat lite på balkongen.

Kakorna på bilden bakade jag sent igår kväll. Jag fick ett plötsligt sug att baka småkakor så jag passade på att experimentera lite i köket medan sambon skrattade högt åt Notting Hill. Receptet på kakorna finns här, de blev farligt goda :)

Tillägg: Boken jag läst idag heter “Sen tar vi Berlin” och är skriven av Moa-Lina Croall. En mycket imponerande debutroman med djup och äkta känslor. Har precis läst ut den och saknar den lite.

I morgon ska jag ta med mig några av mina ny-nystade garner till sambons familjs sommarstuga och njuta lite mer av våren. Förhoppningsvis kommer jag ihåg att fota Candle Flame också…

Jaha… då är skolan i full gång igen. I går kändes det mycket märkligt, jag kom knappt ihåg hur man gjorde. Men idag kändes det precis som vanligt igen. Och som vanligt så här i kursstart har jag inhandlat nödvändig litteratur. Det blev en bok om flerfärgsstickning som jag varit nyfiken på länge. Efter att ha bläddrat i Left-knits exemplar i vintras blev jag sugen på att skaffa mig en egen kopia nu när jag faktiskt börjar känna mig lite bekväm med flerfärgsstickning. Boken verkar himla trevlig, men jag har inte hunnit läsa så mycket i den än. Jag återkommer med en bättre recension en måndag inom en någorlunda snar framtid. Ja, jag köpte “Introductory Digital Signal Processing” också, men jag misstänker att ni inte är lika nyfikna på den :)

Jag har en riktig morotskakperiod och har de senaste veckorna längtat efter morotskaka mest hela tiden. Först i helgen insåg jag att jag borde kunna baka dem själv istället för att leta efter möjligheter att gå på café. Så jag gjorde som vanligt, surfade runt och letade recept och konstaterade att inget recept passade mig riktigt så jag gjorde någonslags kombination av 3 olika recept, fast med en del egna justeringar (fullkornsdinkel, mindre socker, lite limesaft osv). Jag blev riktigt nöjd med resultatet:

Och här hittar ni receptet på morotsmuffins á la Ilsefin.

Jag har varit ledig i två dagar. Två hela dagar av helt egen tid utan några borden, måsten eller krav. Nästan lite overkligt faktiskt. Och lite skrämmande att det känns så overkligt att vara ledig, så får det ju egentligen inte vara.

I går bestämde jag mig för att baka bröd. Brödbak är en bra sak att ägna sig åt när man är ledig, särskilt om man har en hushållsassistent (och då tänker jag inte på min sambo utan en maskin från Electrolux). Man börjar med att röra ihop lite ingredienser och låta maskinen knåda ihop det innan det ska jäsa en timme (sticktid!). Sedan ska degen knådas lite snabbt på ett bakbord och läggas i formar för att jäsa i ytterligare en timme (dags att läsa lite?). Därefter ska brödet gräddas i sådär en 45 minuter (surfa mönster på Ravelry* kanske?). Och när allt är klart känns det som att man har uträttat stordåd och så luktar det ljuvligt i hela lägenheten, utan att man har behövt lägga ner särskilt mycket energi (notera den egenvävda handduken på bilden, jämtlandsdräll).

Jag är uppvuxen på hembakt bröd. Fram till det att jag var i tonåren var “köpebröd” något väldigt unikt (nästan lite lyxigt). Pappa bakade allt vårt bröd. Basutbudet bestod av vitt “rostisbröd” och en lite grövre råglimpa som kallas för Pappaslimpa (ja, det ska uttalas som ett ord). I många år har jag och mina syskon försökt pressa ur pappa receptet på Pappaslimpa, men han har bara svarat undvikande att han improviserade lite, och att han inte minns så noga osv. Till slut lyckades jag få ur honom några av knepen och har sedan improviserat lite själv tills jag fått fram något som är ganska lite brödet som jag är uppvuxen på. Receptet finns här.

Igår blev det dock en specialvariant av Pappaslimpa eftersom vi inte hade rätt mjölsorter hemma. Min sambo, brödnörden, har något emot att baka grovt bröd. Om man ber honom baka grovt bröd kan han sträcka sig till att använda rågsikt. Hela korn tror jag inte ens han har sett tidigare. Så därför fanns det 5 öppnade påsar ekologiskt dinkelmjöl, 4 kg Manitoba cream, liiiite rågsikt och några kilo ekologiskt vetemjöl hemma. Så jag fick improvisera lite med rågsikt, havrekli, rågflingor och helt bovete. Men trots denna motvilja mot grovt bröd verkar han gilla pappaslimpa: “hmm.. det här var ju riktigt gott!”.

.

*) Ravelry är som Facebook, fast för sticknördar. Jag har inte riktigt fattat poängen med Facebook (har inte provat heller, om jag ska vara ärlig). Ravelry har en och annan trevlig funktion, men jag är inte så jätteimponerad. Jag är nog ingen community-människa helt enkelt.

Igår skrev jag att skulle berätta mer om varför min plånbok är ovanligt tom “en annan dag” och det måste ju vara idag då. Och här är skälet:

Förra veckan kändes världen lite dummare än vanligt. Så på måndagen ägnade jag en håltimme åt att spana in grannstadens garnaffär (vilket resulterade i två nystan grå fabel som ska bli knästrumpor utan fötter). Garnshoppingen hjälpte lite, men inte helt. Så på onsdagen tröstade jag mig med stickcafé på Garnverket (men oj, är det här de sista två härvorna Kalinka lingarn i min favoritfärg? Bäst ni lägger undan dem åt mig!). Hela torsdagen gick jag och tänkte på det fina lingranet och på fredagen efter skolan gick jag tillbaka till Garnverket för att “hämta” mitt garn. Och när jag ändå var där passade jag på att slinka in på Hemslöjden på andra sidan gatan (och fick visst med mig två härvor Visjö i två olika gröna nyanser till en ny dragspelsbasker, och några snygga knappar till min “lilla kofta“). Sedan fortsatte jag till det vanliga stickcaféet där vi hade besök från Sjönäs Angora. Jag lyckades nöja mig med en härva olivgrön Baltic (även om både den bärnstensfärgade och den rödlila försökte smita ner i min väska de också).

Garnet ligger i en genomskinlig påse på mitt köksbord och gör mig glad varje dag. Glädjen har svajat lite från och till under veckan, som t ex idag när jag inte fick plats på varken på den ordinarie bussen eller extrabussen på väg hem från skolan. Men de lyckades få tag på ännu en extrabuss, så jag klev trött ombord och slumrade till lite på vägen. Busschuffören väckte mig en stund senare med att ropa i högtalarna “Så där små plugghästar, nu är det dags att vakna för nu närmar vi oss resans mål. Jag vill passa på att önska en trevlig helg. Och häng inte så med huvudet, snart är det ju måndag igen!”.

Och nu kommer sambon hem extra tidigt, och precis i tid för att smaka på mitt senaste kakexperiment. Chokladkakor med svartpeppar!? Receptet kommer från Martha Stewart, fast jag har bytt ut hälften av smöret mot 1 dl Kesella och skippat ungefär 1/3 av sockret.

Världen är nog inte sååå dum ändå…

I eftermiddag hade vi några vänner här på lite fika. Gissa om vi blev förvånade när de ringde på dörren och det visade sig att de blivit en till i familjen sen sist vi sågs. I fredags fick de en liten dotter. Vi visste ju förstås att det var på gång, och var halvt om halvt inställda på att de skulle kunna ställa in fikat för att åka till BB istället. Men vi hade inte räknat med att det skulle komma fyra personer istället för tre :)

Så vi har beundrat en alldeles ny liten människa och passat på att testa mina blocknings-pussel på 3-åriga, nyblivna storasystern. Vi åt en hemgjord ostkaka som vi köpt på marknad i höstas. Den fick högsta betyg från 3-åringen: “Det här var den godaste ostkakan jag ätit nånsin ätit!”. Även mina chokladmuffins med björnbär verkade gå hem hos kak-kännaren, det slank ner 3 st på raken :)

Muffinsen är bakade utan ägg, och recepetet finns här. Och jag kan passa på att bjussa på ett baktips: försök inte att baka muffins på ugnssten, det blir inget bra. Dom kanske ser bra ut på ytan när klockan ringer, men i botten är de fortfarande ogräddade. Det funkar att äta dem, om man använder sked, men det kanske inte riktigt är så man vill bjuda på muffins. Så jag rekommenderar att ni tar ut eventuella bakstenar ur ugnen innan ni slår på den. Eller uppfostrar eventuella baknördiga sambos till att ta ut sin sten ur ugnen när de bakat.

Nu ska jag sjunka ner i soffan och sticka lite innan det blir tidig säng-gång för att orka upp till skolan i ottan i morgon.

På stickcafét i förra veckan var vi många som ännu inte fått den där riktiga julkänslan, flera av oss missade t.ex. lucia helt och hållet. Det blir lätt så när man har lite för mycket att göra. Men nu har jag jullov och gör mitt bästa för att bygga upp lite julstämning.

I hallen står en kasse med inslagna julklappar och igår bakade jag mandelskorpor med pepparkakssmak, och det doftade ljuvligt i hela lägenheten. Grejen med mandelskorpor är att jag alltid kommer på en ny smaksättning ungefär mitt i baket (strax efter det att jag hällt i kryddorna). Så idag blev det en omgång till, smaksatt med anis och apelsin.

Grundreceptet är mitt vanliga. I pepparkaksskorporna hade jag i 1½ tsk krydnejlika, 1½ tsk kanel och 1½ tsk ingefära (blandas med de torra ingredienserna). Till anis/apelsin-skorporna krossade jag ca 2 tsk anis i morteln. Sedan lät jag den krossade anisen ligga i drygt 1 msk vaniljlikör (cointreau hade nog varit bättre, men vanlig vodka går nog också bra) över natten för att dra fram smaken ordentligt. Idag rörde jag ner det tillsammans med rivet skal från två apelsiner i smeten, och så ersatte jag lite av smöret med pressad saft från ca ½ apelsin.

Så nu luktar det jul i lägenheten, radion spelar en och annan julsång (men inte störande många). Och jag har precis fixat den sista julklappen. Det blir kanske jul i år också… ? :)

Sambon är och hjälper några vänner att flytta…. så jag har bakat kakor, och sedan legat i soffan och “provsmakat” och bläddrat i veckans nytillskott i slöjd-biblioteket (jag återkommer med lite recensioner så småningom):

Jag började soff-dagen med att bläddra i 7 sorters kakor och improviserade sedan ihop ett snabbt och enkelt kakbak med typisk Ilsefin-touch – mycket kryddor, inte så mycket fett (7 sorters kakor verkar ha en minimigräns på 200g smör per recept), inget vitt socker och lite grövre mjöl. Mums! Receptet finns här.

Nu en kopp rött te med kardemumma, nejlikor och chili… och kanske en kaka till…. :)

Om jag inte blir för kladdig om fingrarna kanske jag ger mig på att montera choklad-koftan. Eller kanske starta handkräms-vante nummer två. Den första blev klar i går kväll. Först när jag stickade tummen kom jag på att det var meningen att den skulle ha en liten fläta över handen. Men den får jag visst spara till något annat par vantar :)

Folk i min omgivning tycks vara överens om att jag behöver choklad för att hämta mig från tentaperioden. I söndags fick jag en kaka mörk choklad av min sambo (mmm, redan uppäten…). Efter tentan i måndags bjöds jag på supergod chokladmousse-tårta (även om värdinnan höll på att förstöra allt genom att räcka fram en skål med kulor i olika färger och be mig dra en ;) … och som om inte detta var nog fick jag igår ett superläckra chokladpraliner i ett tack-paket från en bloggläsare som jag hjälpt med lite frans-knytartips (TACK Britt!):

Och själv bidrar jag till chokladveckan genom att sticka på en chokladbrun kofta. Ni vet den som från början var tänkt att bli en top-down raglan med flätor. (Bara 1½ ärm kvar!):

Och den som tycker att bakstycket ser ut att vara kortare än framstyckena är nog tyvärr inte helt ute och cyklar. Jag väljer att ignorera det så länge. Får se om jag gör något åt det sen, eller om jag ska nöja mig med disciplinerad, hårdhänt blockning.

Nu ska jag ta en joggingtur, sen blir det te och chokladpralin :)

PS. Statistiktentan verkar ha gått bra. Har visserligen inte fått resultatet än, men lösningarna som ligger ute på kurshemsidan verkar stämma hyggligt med vad jag skrev.

Helt plötsligt svämmar inspirationen på alla kanter. Idag kände jag doften av basilika i mataffären och blev sugen på att göra svamplasagne med basilika. Det blev väldans lyckat, tyckte båda sambon och jag:

Svamp- och basilikalasagne

5-6 portioner

• Lagom många lasagneplattor
• Ca 20 champinjoner
• 1 rödlök
• 1-2 vitlöksklyftor
• 1 paket färskost vitlök och örter (200g)
• 250g keso naturell
• 2 dl sojagrädde
• 2 dl creme fraiche
• 1 tärning grönsaksbuljong
• 2-3 msk mjöl
• 1 näve färsk basilika
• 250 g bladspenat
• 1 dl riven ost
• Salt
• Peppar

Grovhacka svamp, lök och vitlök och fräs det mjukt i en skvätt olja i en kastrull eller stekpanna med höga kanter. Strö över mjölet och rör ner grädde och creme fraiche låt koka ihop någon minut. Smula sedan ner buljongtärningen och klicka i färskost och keso. Smaka av med salt och peppar. Avsluta med att vända ner grovhackad, färsk basilika.

Varva svampsås, spenat och lasagneplattor i en ugnsfast form avsluta med ett lager svampsås och strö över den rivna osten. Grädda i ugn på temperatur och tid enligt lasagneplattepaketet.