Försenad julstämning

I år ville inte riktigt julstämningen infinna sig. Det har varit grått höstrusk och ca 4 plusgrader hela december. Julklappsshoppingen gjorde jag på det opersonliga köpcentret utanför stan, en effektiv förmiddag före jobbet. Eftersom jag inte skulle vara hemma över jul och nyår så brydde jag mig inte om att pynta här hemma heller. Men vi bjöd faktiskt hem några vänner på glögg och pepparkakor helgen före lucia.

SÃ¥ det var med lite lätt förvirring – har jag tittat en mÃ¥nad fel i almanackan? – som jag gick ombord pÃ¥ tÃ¥get som skulle föra mig hem till föräldrahemmet och julfirande med släkten. Lite besviken över att inte känna en obetvingbar lust att nynna pÃ¥ julsÃ¥nger eller ens drömma om doften av pepparkakor och inlagd sill.

Men man ska aldrig ge upp hoppet. När jag 6,5 timmar senare stod jag utanför stationen och väntade på att min far skulle komma och skjutsa mig den sista biten hem insåg jag förvånat att julstämningen faktiskt infunnit sig. Julstämningen kom sig inte av att upp-popad julmusik ljöd ur de raspiga högtalarna på stationen. Inte heller berodde den på att jag under kvällen tillbringat ett antal timmar i snötäckt Småland. Möjligtvis kan det faktum att jag fick avnjuta en SJ-finansierad lussekatt på Pressbyrån i Alvesta ha bidragit lite, men det var absolut inte huvudorsaken. Det var helt enkelt tack vare den traditionsenliga SJ-föreningen som den efterlängtade julstämningen till sist infann sig. I år slog jag faktiskt rekord när jag 2,5 timmar försenad rullade in på stationen, i SJ-betald taxi.

Förutom julstämning fick jag även, tack vare SJ, under en dryg timme möjligheten att stifta bekantskap med ett livs levande – nÃ¥ja, det talade i alla fall – navigationssystem vid namn Anette. Samt möjligheten att diskutera GPS:er och taxichaufförers arbetssituationen tillsammans med ytterligare en försenad SJ-resenär och den taxi-chaufför som hyrts in av SJ för att köra oss till vÃ¥r slutdestination. Det är inte fy skam för en teknik-intresserad flicka som funderar pÃ¥ att studera personalvetenskap, tänkte jag medan jag började nynna med i julmusiken.

Trackback this Post | Feed on comments to this Post

Leave your Comment