Mitt i en tornado

Det känns som att jag sitter mitt i en tornado, du vet mitt i ”stormens öga”. Där det sägs vara ödesmättat tyst och stilla, medan tornadon omsluter mig från alla håll.

Tornadon har fångat alla mina känslor, minnen, bilder, upplevelser, ord, ja allting. Allt detta snurrar runt omkring mig i en ohygglig fart. Ibland hinner jag se en specifik bild fladdra förbi, ibland en känsla eller ett minne. Ibland vågar jag mig på att sträcka ut handen och fånga något, för det mesta sliter vinden det ur min hand innan jag ens fått grepp om det, ibland lyckas jag fånga det och hålla i det en liten stund, innan vinden får fatt i det och rycker undan det igen.

Jag undrar när tornadon dragit förbi? Och vad händer då med mina saker? Faller de ner runt omkring mig så att jag kan plocka upp dem en efter en och stoppa tillbaka dem på sin rätta plats? Eller sveper den med sig allt, så att jag får börja om på noll? Jag undrar vilket som är värst?

Trackback this Post | Feed on comments to this Post

Leave your Comment